Forskning

• Ett, två eller treåriga forskningsbidrag om minst 600 000 kronor per år beviljas till etablerade forskare inom neurovetenskap vid svenska universitet och högskolor. Ansökningsperioden äger rum i januari/februari varje år.
• Nyligen disputerade forskare inom neuroområdet kan söka Hjärnfondens bidrag för postdoktoral anställning, om beviljas för ett (1) eller två (2) år med ett sökbart tredje (3:e) år. Bidraget skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands.
• Under år 2023 delade Hjärnfonden ut mer än 120 miljoner kronor till forskning.

Hjärnfonden finansierar grundforskning och klinisk forskning om hjärnan och andra delar av nervsystemet genom stöd i form av bidrag till postdoktorala anställningar och bidrag till forskningsprojekt. Hjärnforskning är helt nödvändig för att förebygga och bota de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som drabbar hjärnan.

Samtliga forskningsprojekt som stöds av Hjärnfonden är viktiga och meningsfulla, det garanteras av Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd. Några av medlemmarna har hög kompetens med klinisk inriktning och andra har stor erfarenhet av grundforskning. Den kliniska forskningen kan leda till direkta förbättringar inom sjukvården, medan grundforskningen söker förståelse för de grundläggande mekanismerna om nervsystemets utveckling och funktion. Båda områdena är lika viktiga och stöttar varandra.

Utan utökad kunskap är det inte möjligt att förstå vilka konsekvenser som störningar i de fina regleringsmekanismerna i nervsystemet kan orsaka. Grundforskning är därför ofta en förutsättning för att vi skall komma underfund med hur olika sjukdomssymtom uppkommer och visar sig i den kliniska verkligheten i svensk sjukvård.

Vi har lärt oss oerhört mycket om hjärnan och hjärnans sjukdomar under de senaste decennierna, då hjärnforskningen i Sverige varit utomordentligt framgångsrik. Den tillhör de områden av medicinsk forskning som befinner sig i ett sällsynt dynamiskt skede. Det gäller att utnyttja detta genom att på alla sätt främja denna forskning och ge den så goda resurser som möjligt. Hjärnfondens forskningsfinansiering är ett led i denna strävan.

“Nu är det dags att blicka framåt. Hjärnforskningen har gjort stora framsteg. Vi har fått nya extremt kraftfulla redskap som låter oss blicka in i hjärnan på alla nivåer från detaljer om hur våra gener fungerar, via en ökad förståelse för hjärnans molekyler och celler, till metoder som låter oss avbilda och blicka in i hela vår egen aktiva hjärna.

För att förstå när hjärnan är förändrad, måste man veta hur den ser ut och fungerar när den är frisk. Därför är den nyfikenhetsdrivna grundforskningen som Hjärnfonden stödjer så viktig. Men lika viktig är förstås forskningen kring funktionsnedsättningar, skador och sjukdomar som drabbar detta vårt i särklass viktigaste organ. Vi är orsakerna till en rad hjärnsjukdomar och annan hjärnrelaterad ohälsa på spåren.

Nya behandlingsprinciper tar form. Det sprider sig en optimism bland forskarna. Även för tillstånd som tidigare ansetts omöjliga att behandla anar vi nu terapeutiska möjligheter. Inom hjärnforskningens olika delområden finns forskargrupper av yppersta klass som är verksamma i Sverige. Med adekvat stöd till dessa kvinnor och män ser vi fram emot något av en skördetid, då kunskaper nådda under de senaste två decennierna börjar omsättas i försök med nya behandlingar av hjärnrelaterad ohälsa. Ett sådant stöd ska Hjärnfonden bidra till. Våra givare gör det möjligt”.

/Lars Olson, senior professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare