Aktuellt

Ett krampanfall visade sig vara ett symtom på glioblastom, en aggressiv och idag obotlig hjärntumör. Efter beskedet lever Agneta i nuet och sätter hoppet till nya forskningsframsteg.

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.

Forskare vid Karolinska Institutet har funnit tecken på att patienter med klusterhuvudvärk har konstant inflammation i nervsystemet, även när de är symtomfria. Upptäckten kan leda till nya behandlingsmetoder. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.

Social aktivitet är en av flera livsstilsfaktorer som främjar hjärnhälsan. Tyvärr besväras många svenskar av ofrivillig ensamhet och isolering. Men forskning visar att även ytliga och tillfälliga kontakter kan göra skillnad för vårt välmående.

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.