Vad är ett beroende?

Beroendeframkallande substanser är alkohol, tobak, narkotika och narkotikaklassade läkemedel^1-2. Numera klassas även spelberoende som en beroendesjukdom.² Benägenhet för beroende är ärftligt.³ Det finns stöd och behandling mot beroende, men ett väl etablerat beroende kan inte botas.⁴

Om beroende

Vid ett beroende har det skett en kronisk förändring i hjärnans belöningssystem.⁵ När vi äter god mat, motionerar eller har sex, frisätts dopamin, vi får en känsla av välmående. Samtidigt kopplas handling och välmående ihop i minnet för att vi ska upprepa handlingen. När man konsumerar alkohol eller andra beroendeframkallande ämnen, frisätts mer dopamin än vid naturlig stimulering. I stället för välmående får man en starkt lustfylld, berusande, känsla.⁴ Om man använder beroendeframkallande substansen under en lång tid förändras hjärnans belöningssystem i grunden och ett beroende uppstår.²

Beroendeframkallande substanser är alkohol, tobak, narkotika och narkotikaklassade läkemedel. ^1-2 Det finns annat som är beroendeliknande som exempelvis ett ökat behov av sex, shopping, socker och träning. ^4,6 Dessa klassas dock inte som beroendesjukdom i Sverige idag.⁶

En beroendesjukdom kan kännetecknas av att man tappar kontrollen över sin konsumtion av ämnet, tål mer av det och att man får abstinensbesvär om man försöker avstå från det.¹ Den egna viljan räcker inte längre för att styra intaget av den beroendeframkallande substansen.³ Det leder i förlängningen till negativa konsekvenser² och försämrad funktion både fysiskt, psykiskt och socialt³.

Det finns ingen riskfri användning av beroendeframkallande substanser eftersom det är många olika faktorer som påverkar när och om ett beroende utvecklas.²

Benägenhet för beroende är i hög grad ärftligt³ men olika människor har olika genetiska anlag för att utveckla beroende^2,5. Det kan dessutom ta olika lång tid att utveckla ett beroende ^2,5 och det har stor betydelse vilken typ av substans man använder².

Beroende – Symtom

Tecken på att man har ett beroende kan vara starkt fysiskt sug efter substansen/beteendet, oro och ångest, sömnsvårigheter, ständiga tankar på substansen/beteendet, irritation, självmordstankar, att man prioriterar bort sådant som man tidigare tyckt varit viktigt till förmån för substansen/beteendet samt att man fortsätter använda substansen/utöva beteendet trots att det leder till negativa konsekvenser.²

Så känns abstinens

När man inte tar ämnet man är beroende av, exempelvis narkotika, kan man få symtom på abstinens. Då kan man bli irriterad, må illa, börja svettas, få hjärtklappning eller kramp och få ångest. Abstinens brukar gå över på någon vecka. Har man besvärlig abstinens kan man få hjälp från vården. Det finns läkemedel som kan lindra besvären. ⁷

Så ställs diagnosen beroende

För den som har fastnat i ett beroende finns hjälp att få. Ett första steg är att kontakta vårdcentralen eller företagshälsovården. En noggrann utredning görs av besvären och om det finns någon annan psykisk sjukdom.⁵

Inom hälso- och sjukvården används ett klassificeringssystem som kallas ICD-10 för att ställa diagnosen beroendesjukdom. ICD-10 har tagits fram av WHO och definierar bland annat beroende.¹

För att diagnosen beroende ska kunna ställas krävs att tre av följande sex kriterier är uppfyllda under det senaste året.¹

1. ”Sug”, starkt behov
2. Svårt att kontrollera sin konsumtion
3. Abstinenssymtom
4. Ökad tolerans
5. Ökande ointresserad för annat än substansen
6. Fortsatt konsumtion trots skador¹

Inom psykiatri och forskning används liknande system som kallas DSM-IV och DSM-5.¹

Behandling av beroende

Behandling och stödinsatser kan bestå av psykologisk och psykosocial behandling, sociala stödinsatser, behandling vid samsjuklighet och/eller läkemedelsbehandling.⁸ Läkemedel kan hjälpa till att minska alkoholsug, berusningsdrickande och förlänga alkoholfria perioder så att hjärnan får chans att återhämta sig.⁴

Man kan även ha hjälp av motivationshöjande samtal, kognitiv beteendeterapi (KBT) och självhjälpsgrupper.^7,9 En välkänd och beprövad behandling är 12-stegsprogrammet.⁴

Hjälp kan man söka på sin vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan i skolan, företagshälsovård eller beroendemottagning. Det finns även en rad ideella organisationer som exempelvis Anonyma Alkoholister, Anonyma narkomaner, Svenska brukarföreningen, Musketörerna och Kriminellas revansch i samhället.⁷

På ett behandlingshem får man chansen att komma bort från sin vanliga miljö för att helt kunna koncentrera sig på att bli fri från sitt beroende.⁹

Det finns även självhjälpsprogram på nätet med rådgivning och instruktioner där man kan vara anonym⁹ och det finns telefonlinjer att ringa för samtalsstöd (se nedan).

Det är ännu oklart om hjärnan kan återhämta sig helt från en beroendesjukdom. Genom forskning vet man att chansen till ett drog/alkohol-fritt liv ökar om man kan hålla sig drogfri/nykter i 5-7 år. Flertalet, ca 80 procent, återfaller dock inom ett år.⁴

Vid ett eventuellt återfall är det viktigt att snabbt komma tillbaka till livet utan narkotika, alkohol eller vad man är beroende av. Det är bra att fundera kring hur återfallet gick till och identifiera riskfaktorer för nya återfall. På så sätt kan man lättare försöka undvika nya återfall i framtiden.⁷

Forskning om beroende

Forskning pågår för att hitta nya läkemedel mot beroendesjukdomar och också för att bättre kombinera de behandlingar som finns.⁴ Men man tittar även på många andra aspekter som allt ifrån förebyggande insatser till hur behandlingen fungerar. Några exempel är hur droger påverkar ungdomars psykiska hälsa, hur arbetslivet kan förebygga alkoholproblem, hur samspelet mellan beroende och annan psykiatrisk samsjuklighet ser ut samt hur behandlingsutfallet ser ut för personer som genomgått psykosocial behandling för beroende.¹⁰

Andra frågor som studeras är varför alkoholkonsumtionen minskar bland ungdomar, om kvinnor påverkas mer av andras drickande och drogbruk än män, om det finns socialekonomiska skillnader gällande risken att utveckla alkoholskador, om den narkotikarelaterade dödligheten ökar i Sverige och vad det i så fall beror på samt hur vanligt är det med alkohol- och drogberoende bland den allmänna befolkningen.¹¹

 Visste du att

• … hjärnans belöningssystem är centralt vid beroendeutveckling?⁴
• … i Sverige har 10 procent av kvinnorna och 16 procent av männen riskabla alkoholvanor? ³
• … mellan 5 000 och 7 000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkohol? ^4,12

Referenser:

1. CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) 
2. Beroendecentrum
3. Praktisk medicin
4. MIND
5. Lunds universitet
6. 1177/beroende av droger
7. Kunskapsguiden (Socialstyrelsen)
8. 1177
9. Göteborgs universitet
10. CAN
11. Beroendecentrum
12. Folkhälsomyndigheten

Publicerad 2014-08-21
Uppdaterad 2023-09-01

Stödlinjer:

• Alkoholhjälpen
• Droghjälpen
• Stödlinjen för spelare och anhöriga