Vad är CP?

Cerebral Pares (CP)

Cerebral pares förkortas ofta cp och är en livslång funktionsnedsättning^1–2. Cp beror på en hjärnskada som drabbat den växande hjärnan någon gång före två års ålder.³ Sjukdomen påverkar bland annat musklernas funktion och man kan ha svårt att hålla balansen, styra kroppens rörelser och att slappna av. Det finns mycket hjälp att få vid cp.⁴

Skadan kan antingen uppstå i fosterstadiet eller under barnets första två levnadsår.^3,5 Funktionsnedsättningen är kvar livet ut² men hjärnskadan försämras inte även om kroppen kan förändras på olika sätt med åren.⁴

Cp är vanligare hos barn som föds för tidigt, särskilt hos de barn som föds mycket tidigt.³ I Sverige får ungefär 200 barn cp i varje årskull.⁶

Symtom CP

Vilka besvär man har vid cp beror på var i hjärnan skadan sitter.⁴ En del har enstaka symtom med knappt synbara svårigheter.  Andra har många och svåra besvär och mer omfattande funktionsnedsättningar. ^1,3

Vid cp påverkas musklerna och det kan vara svårt att hålla balansen, att styra kroppens rörelser och att slappna av.⁴

Musklerna påverkas på olika sätt:

Tonus (muskelspänning)
Muskelspänningen kan vara för låg (hypo), för hög (hyper) eller växla kraftigt (tonusväxling). Det finns två typer av tonus vid cp: spasticitet och dystoni.³

Spasticitet är en särskild form av spänning som gör att musklerna blir kortare. Det blir då obalans som leder till att vissa muskler drar starkare än andra.¹ Detta upplevs som stelhet i muskeln.⁴

Dystoni innebär ofrivilliga och ihållande spänningar i hela eller delar av kroppen.³

Kontrakturer
Det är vanligt att ha en ojämnt fördelad muskelstyrka vid cp.³ Muskeln känns spänd och stel och man har svårt att sträcka ut lederna. När en led inte längre kan röra sig fullt ut, kallas det kontraktur.⁴

Andra funktioner som kan påverkas vid cp:

Talet
Det kan ta lång tid innan man lär sig prata.¹ Det är vanligt att sluddra och prata otydligt.³

Kognition
Nedsatt kognition kan handla om att ha svårt att hålla koll på tid och att ta till sig information eller att planera, organisera och fullfölja aktiviteter. Man kan ha problem med koncentration och korttidsminne och det kan vara svårt att kontrollera sina känslouttryck.³

Att äta och näringsintag
Många med cp har problem att äta och att få i sig tillräckligt med näring. Det kan vara svårt att tugga och svälja³ och man kan svälja fel och få ner mat och dryck i luftvägarna¹. Man kan ha besvär från magen och tarmarna i form av sura uppstötningar, förstoppning och kräkningar.^1,3 Ofrivilliga rörelser kräver dessutom mycket energi och medför ett ökat näringsbehov.^1,3

Smärta
Smärta är vanligt vid cp^5,7 och beror bland annat på muskelspänningar, ensidiga ställningar och magproblem. ^5,8

Andra sjukdomar och besvär
Vissa andra sjukdomar eller besvär är vanligare hos personer med cp. Epilepsi drabbar exempelvis drygt en tredjedel av alla med cp.^1,3 Cirka 45 procent av barn med cp har även autism och/eller adhd. Ungefär hälften av alla barn med cp har också en intellektuell funktionsnedsättning.³ Man kan även ha problem med syn och hörsel.^3-4

Olika typer av Cerebral Pares

Spastisk cp

Detta är den vanligaste formen av cp, ungefär 70–80 procent har spastisk cp.⁴ Vid spastisk cp sitter skadan i hjärnbarken (del av hjärnan som startar och planerar rörelse). Man har spastiska muskler och ökade reflexer.^3,5 Hela eller ena halvan av kroppen kan vara påverkad.⁴

Dyskinetisk cp

Detta är en ovanlig form av cp som drabbar cirka 6 procent. Vid dyskinetisk cp sitter skadan i de basala ganglierna (hjälper till att styra rörelser).⁴ Man har ofrivilliga rörelser som är svåra att styra.^3,5 Rörelserna drabbar hela kroppen, även munnen, tungan och svalget.¹

Ataktisk cp

Även detta är en ovanlig form av cp som drabbar cirka 6 procent.⁴

Vid ataktisk cp sitter skadan i lillhjärnan (viktig för balans och rörelser) och karaktäriseras av stora svårigheter med balansen och att samordna sina rörelser.³

Man kan även ha en blandform, det vill säga en kombination av typerna ovan.³

Diagnos Cerebral Pares

På BVC brukar personalen upptäcka att något är annorlunda när barnet undersöks.¹

Diagnosen kan ofta ställas i ettårsåldern. Men eftersom de motoriska symtomen tar lång tid att utvecklas vet man inte definitivt vilken typ av cp det rör sig om förrän barnet är i 4–5 års åldern.³

Diagnosen ställs av en erfaren barnläkare eller barnneurolog. Det brukar ske tillsammans med en fysioterapeut. De behöver ofta följa barnets utvecklig och förmågor över tid innan en diagnos kan ställas.³ Till stöd för diagnosen brukar man även undersöka barnets hjärna med hjälp av magnetkamera (MR) ³ eller datortomografi¹.

Behandling CP

Så snart läkaren misstänker att barnet har cp påbörjas behandling.¹

Eftersom besvären varierar från person till person skiljer sig också behandlingen åt mellan olika barn.¹ Det finns ingen behandling som botar CP. Behandlingen går ut på att lindra symtomen. Det finns olika sätt att göra detta.

Fysioterapi och arbetsterapi
Målet med denna behandling är att barnet ska kunna vara så aktivt och rörligt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. I behandlingen ingår olika moment. Det kan till exempel vara att träna på olika vardagssysslor och att styrketräna (små barn tränar genom lek). Barnet kan få hjälp att prova ut stödjande förband, en så kallad ortos. Arbetsterapeuten kan hjälpa till med att prova ut hjälpmedel eller att anpassa miljön i hemmet, förskolan eller skolan.¹

Läkemedelsbehandling
Läkemedel kan hjälpa till att minska spasticiteten vid cp⁹ eller att lindra sura uppstötningar, kräkningar och förstoppning.¹ Man kan också hjälpa till att lindra symtom från andra samtidiga sjukdomar och besvär.⁸

Kirurgi
En del barn behandlas med hjälp av operation. Det finns olika typer av kirurgi att tillgå. Man kan exempelvis operera senor och muskler som blivit korta, böjda och hårda. Man kan även operera händerna eller ryggen.¹

Hjälp och stöd
Alla med cp kan få stöd från habiliteringen. Habiliteringsteamet består av många olika professioner som kan hjälpa till med allt ifrån att äta, kommunicera eller att träna till att prova ut olika typer av hjälpmedel.¹

Forskning om Cerebral Pares

Forskning pågår kring de hjärnskadande processer som ibland startar under graviditeten. Man forskar också kring syrebrist och nedsatt blodförsörjning i samband med förlossningen.

Det forskas även kring hur det fungerar när vi lär oss motoriska program, det vill säga att sådana rörelser som man gör ofta ska gå av sig själv utan större ansträngning från hjärnan. Detta är nämligen mycket svårare vid en cp-skada.

Forskning har framför allt gjorts på barn, det finns väldigt lite forskning kring cp-skador hos vuxna.¹⁰

Visste du att…

• …fler pojkar än flickor drabbas av en cp-skada? ⁶
• …över 90 procent av alla med cp lever till vuxenålder? ²
• … antalet barn med cp minskade under 60-talet då förlossningsvården förbättrades? Sedan 70-talet har dock antalet cp-skador ökat igen. Det beror till stor del på att allt fler för tidigt födda barn numera kan räddas till livet, med risk för cp-skada.⁶

Referenser:

1. 1177/Cerebral Pares
2. Läkartidningen
3. Region Uppsala
4. Region Skåne
   
5. Region Stockholm/Habilitering&Hälsa
6. Neuro
7. Region Skåne
8. Viss/vårdprogram Cerebral Pares
9. Neuro
10. Neuro/Forskning

Publicerad 2014-12-15
Uppdaterad 2024-05-16