Hjärnfonden
Ge en gåva

Mats Hallgren, Hjärnfondens stipendiat 2015, forskar om depression och motion

”Det är en fantastisk möjlighet att få detta stipendium! Det ger mig möjlighet att studera hur träning kan minska depression.”

Mats Hallgren har fått Hjärnfondens stipendium för 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom depression. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Min forskning undersöker hur regelbunden träning kan användas för att behandla depression, både på kort och lång sikt och även vilken som är den optimala dosen. Jag undersöker också vilka mekanismer som ligger bakom träningens effekt på humöret.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Mitt mål är att upptäcka hur mycket och vilken form av träning som behövs för att minska depression och att kartlägga vilken roll inflammation har i depressiva tillstånd.

Vad betyder din forskning?

Min forskning kan öka användandet och föreskrivandet av motion som behandling för depression och nedstämdhet, framförallt i primärvården där det finns ett stort behov av ytterligare behandlingsalternativ. Jag vill även öka förståelsen för de underliggande mekanismerna.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Jag har ett stort intresse för förhållandet mellan kropp och själ, hur fysisk aktivitet kan påverka hur vi mår psykiskt och vice versa. I

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Stipendiet ger mig möjlighet att utföra en viktig studie om nya sätt att behandla depression. Träning är en praktisk, icke-stigmatiserande behandlingsform för psykisk ohälsa som passar många. Det behövs dock mer forskning om vilken som är den optimala dosen och hur det fungerar rent mekanistiskt. Det är en fantastisk möjlighet att få detta stipendium!

Vad är din drivkraft som forskare?

Att bedriva forskning med stark vetenskapligt stöd som också går att applicera praktiskt på vanliga folkhälsoproblem.

 

Relaterat

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.

Hjärnfonden i nytt samarbete med Cykelkraft

Cykelkraft initierar kampanjen Cykelminnet i samarbete med Hjärnfonden, ett initiativ som syftar till att öka cyklandet i Sverige, särskilt bland barn och ungdomar. En satsning för ökad cykelglädje och bättre hjärnhälsa.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta