Månadens forskare – Ingmar Skoog
Ingmar Skoog är professor och överläkare inom psykiatri och neurokemi vid Göteborgs universitet. Han vill ta reda på vilka tecken man kan upptäcka i kroppen flera årtionden innan en demenssjukdom bryter ut. Ingmar var en av talarna på Hjärnans dag den 18 mars 2015.
Månadens forskare är professor Ingmar Skoog. Ingmar är verksam vid Göteborgs universitet och har lett stora befolkningsstudier om demens och Alzheimers sjukdom i över 30 år. Hans forskargrupp var bland annat först i världen med att upptäcka att stress i medelåldern är kopplat till att drabbas av demens 20-30 år senare och de hittade även sambandet mellan högt blodtryck och demens. Göteborgsgruppen gjorde också upptäckten att fetma ökar risken för Alzheimers sjukdom, ett forskningsgenombrott som snabb spred sig över världen. Själv råkade Ingmar befinna sig i USA när nyheten kom.
– Jag gick upp på morgonen, slog på tv:n och såg att förstanyheten på CNN handlade om våra studier hemma i Göteborg. Det var jättehäftigt!
Viktig men dyr hjärnforskning
Idag fortsätter Ingmar Skoog och hans kollegor att undersöka hur kroppen reagerar många år innan en person insjuknar i en demenssjukdom. Till exempel kan man se förändringar i ryggmärgsvätskan hos personer 25 år innan de drabbas av demens. För att göra dessa olika undersökningar på friska personer använde man sig länge av datortomografi (CT), men idag även magnetröntgen (MR). Det är väldigt bra men dyra metoder. Varje person som ingår i studien där man använder magnetröntgen kostar ungefär 15 000 kronor att undersöka. I Ingmars nuvarande studie är runt 1000 personer med.
– Det blir väldigt dyrt, upp till 14-15 miljoner kronor för de här undersökningarna. Därför betyder det jättemycket att vi fått anslag från Hjärnfonden, det är dessutom väldigt prestigefyllt, säger Ingmar.
Depression lika vanligt som förkylning
Vi lever allt längre idag och vi har ungefär lika mycket sjukdomar som förr, men idag kan vi behandla och upptäcka dem i tid på ett sätt som tidigare var omöjligt. Ålderdomen är inte vad den en gång har varit, man har sagt att 70 både är det nya 50 och till och med det nya 20. Många ser idag på pensionen som en tid då man äntligen får tid för resor och socialt umgänge.
– Vi är på väg att lära oss massor om de processer som pågår i kroppen och hjärnan långt innan demenssjukdomar bryter ut, säger Ingmar. Det var 15 år sedan vi sist fick ett nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom, det är det dags att ändra på.
En annan viktig sak som Ingmar Skoog tar upp är vikten av att lära människor att känna igen tecknen på en depression hos anhöriga så att de hinner få behandling innan det gått för långt. 45 procent drabbas någon gång under livet av en stor depression och 70 procent av en depression som är kliniskt relevant.
– De här siffrorna visar att depression är lika vanligt som en förkylning men mycket farligare eftersom det är kopplat till självmord och större risk att drabbas av andra sjukdomar. Vi måste lära oss mer om folksjukdomen depression.
– Min största drivkraft som forskare är att jag alltid är så nyfiken och att forskning är så roligt! Det kan låta själviskt men vi vet ju att det också leder till så bra saker. Vi har en väldigt dynamisk forskargrupp med folk som är mellan 22 och 80 år gamla vilket gör det till en fantastisk miljö att arbeta i, avslutar Ingmar Skoog.
