Hjärnfonden delar ut 26.5 miljoner till svensk hjärnforskning

Privatpersoners och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att svensk hjärnforskning ska fortsätta att hålla sig inom den bästa i världen. Inte mindre än 47 väletablerade svenska forskare får i år ta del av de pengar som Hjärnfondens givare samlat in i form av gåvor, testamenten och donationer.

500 000 till hjärnans belöningssystem

En av de forskare som fått ta del av Hjärnfondens anslag är professor Åsa Mackenzie, forskare vid Uppsala universitet som jobbar med hjärnans belöningssystem. Hennes forskning handlar om att förstå hur hjärnan fungerar vid de val vi gör och de beslut vi fattar varje dag. Hur den friska hjärnan fungerar i vardagslivet med våra olika bestyr är nog så svårt att förstå, men vi behöver veta mer om just den friska hjärnan för att kunna förstå mer av vad som går fel i olika sjukdomar. I flera neuropsykiatriska sjukdomar, såsom depression, schizofreni och beroende, kan vardagssituationer med olika val och beslut upplevas som oöverstigliga och mer svårhanterliga än de skulle behöva göra.

– Om vi lär oss mer av hur de här systemen i hjärnan fungerar har vi större chans att komma närmare förbättring och kanske prevention av olika sjukdomstillstånd som påverkar just motivation och beslutsfattande, säger Åsa Mackenzie.

De känslor vi känner när vi utför en handling är kopplad till de val vi gör och guidar oss när vi står inför samma handling nästa gång. När vi upplever en positiv känsla frisätts signalsubstansen dopamin från en viss grupp av celler inne i hjärnan. När vi upplever det motsatta, en negativ känsla, är celler i precis samma lilla område i hjärnan involverade, men istället blir vi nedstämda och omotiverade att ta oss för någonting. Hos en frisk person finns en fungerande balans mellan dessa två ytterlägen. Men hos vissa neuropsykiatriska diagnoser, som schizofreni, depression eller olika typer av beroenden tippar balansen över åt ena eller andra hållet och den ena celltypen blir dominant. Med forskningsmedel som Åsa och hennes forskargrupp fick från Hjärnfonden förra året har de hittat en tidigare helt okänd population av nervceller som ligger mitt bland belöningscellerna men som istället ger en känsla av missmod. De vet nu vad som skiljer de olika celltyperna åt, men nu väntar utmaningen att förstå varför. Vad är hos den ena celltypen som gör att de ger oss en känsla av lycka och belöning och den andra en känsla av nedstämdhet och gör oss omotiverade?

– För att kunna behandla neuropsykiatriska sjukdomar där belöningssystemet inte fungerar som det ska måste vi förstå vilka celltyper som gör vad och hur de fungerar, säger Åsa.

De läkemedel som idag finns mot neuropsykiatriska sjukdomar påverkar alla celler i området vilket skapar biverkningar för patienten. Det långsiktiga målet för Åsas forskning är att kunna ta fram en terapi där så få celler som möjligt påverkas och som har en specifik effekt enbart där den är tänkt att göra nytta.

– Hjärnan är så otroligt komplicerad och de här systemen är helt centrala för vårt vardagliga liv. Att vi fortfarande kan hitta nya grupper av celler i hjärnan visar att det också finns nya måltavlor att rikta behandling mot. Genom att satsa forskningsmedel på den här typen av experimentell grundforskning bidrar Hjärnfonden till att vi kan identifiera och metodisk kartlägga sådana oexploaterade möjligheter som då också kan komma till nytta i strävan att få fram förbättrade behandlingsmetoder för dessa svåra sjukdomar. Långsiktigt ser vi stor nytta för ett brett spann av patientgrupper, avslutar Åsa.

Privatpersoners viktiga engagemang

Hjärnfonden delar varje år ut stipendier och forskningsanslag till de främsta hjärnforskarna inom hjärnans område. 2014 delade Hjärnfonden ut 57,4 miljoner kronor.

– Det är gåvor, testamenten och donationer som gör det möjligt att finansiera svensk hjärnforskning. Hjärnfonden får inga statliga medel och statens anslag till hjärnforskningen täcker långt ifrån de behov som finns. Privatpersoners och företags engagemang och vilja att ge är en förutsättning för att betydelsefulla forskningsprojekt som till exempel inom beroendeforskning kan leda till att livsviktiga frågor besvaras och i förlängningen räddar liv, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

 

Forskningsprojekt som delar på 26,5 miljoner från Hjärnfonden

 

Forskningsanslag 1 år

Sven Bölte
Hjärnkonnektivitet vid autism: en tvillingsstudie om sensorik & central koherens
Barn- och ungdomshjärnan
Karolinska Institutet

Gonçalo Castelo-Branco
Chromatin tillstånd av oligodendrocyte precursorceller vid multipel skleros
MS och annan neuroinflammation
Karolinska Institutet

Angela Cenci Nilsson
Plasticitet av astrocyter i de basala ganglierna vid Parkinsons dyskinesier
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Abdel El Manira
Förebygga försämrad funktion av spinala motoriska nätverk vid ryggmärgsskada
CNS-skador
Karolinska Institutet

Fredrik Elinder
Den lipoelektriska mekanismen för behandling av barn med epilepsi
Epilepsi
Linköpings Universitet

Elias Eriksson
Ett försök att lösa kontroversen kring de antidepressiva läkemedlen
Depression
Göteborgs universitet

Alfredo Gimenez-Cassina
Nya sätt att reglera metabola vägar i hjärnan för behandling av barnepilepsi
Epilepsi
Karolinska Institutet

Henrik Hagberg
Perinatala hjärnskademekanismer
Barn- och ungdomshjärnan
Göteborgs Universitet

Tibor Harkany
The transcriptome landscape of acute stress
Hjärnans funktion
Karolinska Institutet

Bertrand Joseph
Kaspaser styr mikrogliacellernas aktivering och neurotoxicitet
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Karolinska Institutet

Henrik Jörntell
Mot utnyttjande av hjärnans reservkapacitet för att bota symtom efter stroke
Stroke (hjärnblödning och hjärninfarkt)
Lunds universitet

Cecilia Lundberg
Utveckling av in vivo genterapi för behandling av Parkinsons sjukdom
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Lunds universitet

Åsa Mackenzie
Aversion mitt i hjärnans eget belöningssystem: Potential för klinisk intervention
Beroende
Uppsala Universitet

Carina Mallard
Nya behandlingar för nyfödda barn med hjärnskador
Barn- och ungdomshjärnan
Göteborgs universitet

Kent Nilsson
Olika biologisk känslighet för miljön; i relation till ungdomars psykiska hälsa
Barn- och ungdomshjärnan
Uppsala universitet

Milos Pekny
Astrocyter – ny måltavla vid stroke
Stroke (hjärnblödning och hjärninfarkt)
Göteborgs universitet

Gilad Silberberg
Sensorisk störningar i Parkinsons sjukdom
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Stefan Ståhl
Nästa generations proteinläkemedel för behandling av neurodegenerativa sjukdomar
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Kungliga Tekniska Högskolan

Jesper Tegnér
Single Cell Analysis – New window for Stratifying & Targeting Progressive MS
MS och annan neuroinflammation
Karolinska Institutet

Per Uhlén
In vivo 2-foton imaging av cellsignalering i akut ryggmärgsskada
CNS-skador
Karolinska Institutet

Nils Wahlgren
Forskning om implementering av neurotrombektomi vid akut ischemisk stroke
Stroke (hjärnblödning och hjärninfarkt)
Karolinska Institutet

Eric Westman
Abnormal brain networks as novel biomarkers of neurodegeneration
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Karolinska Institutet

Forskningsanslag 2 år

Ernest Arenas
Role of LXRs in midbrain dopamine neuron development and Parkinson’s disease
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Kaj Blennow
Alzheimer – biomarkörer för molekylära mekanismer, diagnostik, och theragnostik
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Göteborgs Universitet

Anders Blomqvist
Mekanismer för immunsignalering till centrala nervsystemet
Hjärnans funktion
Linköpings universitet

Oskar Hansson
Nya biomarkörer och hjärnavbildningstekniker för Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Lunds Universitet

Merab Kokaia
Integration av transplanterade inducerade neuronala celler i epilepsi modeller
Epilepsi
Lunds Universitet

Stefan Marklund
ALS orsakas av stammar av SOD1-prioner
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Umeå Universitet

Tomas Olsson
Riskgener och patogenes vid multipel skleros
MS och annan neuroinflammation
Karolinska Institutet

Helgi Schiöth
Identifiering av nya biomarkörer i blod som kan predicera psykisk hälsa hos unga
Barn- och ungdomshjärnan
Uppsala Universitet

Per Svenningsson
Translationella studier av prosaposin och GPR37 vid Parkinsons sjukdom
ALS, Parkinson, Huntington och andra neurodegenerativa sjukdomar
Karolinska Institutet

Henrik Zetterberg
Vägar till Alzheimers sjukdom
Alzheimers sjukdom, frontallobsdemens, annan demens
Göteborgs universitet