Fredrik Elinder vill bota epilepsi
Idag finns det effektiva läkemedel mot epilepsi, men många patienter blir inte hjälpta av dessa utan fortsätter att få anfall. Fredrik Elinder, professor i molekylär neurobiologi vid Linköpings universitet, är en av de forskare som fick ta del av Hjärnfondens forskningsanslag 2015. Hans forskargrupp gör idag stora framsteg mot nya typer av behandlingar.
Det är sjätte året i rad som Fredrik Elinder, en av Sveriges främsta epilepsiforskare och professor i molekylär neurobiologi vid Linköpings universitet, får ta emot Hjärnfondens forskningsanslag. Elinder hoppas att med större ekonomiska resurser nu kunna komma närmare att ta fram nya läkemedelssubstanser som ska kunna minska den elektriska retbarheten i hjärnan och därmed kunna användas för att behandla epilepsi i framtiden.
Felkonstruerade jonkanaler ger epilepsi
Hjärnans nervceller kommunicerar med varandra genom att skicka elektriska impulser emellan sig. Vid ett epileptiskt anfall synkroniseras dessa impulser i starka vågor. I nervcellernas yttre membran sitter jonkanaler, små selektiva hål som öppnar och stänger sig och därmed åstadkommer något som kallas för elektrisk retbarhet. När jonkanalerna är felkonstruerade kan det leda till epilepsi, en sjukdom som mellan 60 och 70 000 svenskar lider av. Många läkemedel fungerar genom att de påverkar jonkanalerna, t e x lokalbedövning som pluggar igen jonkanaler och därmed hämmar impulsen. Även epilepsiläkemedel utnyttjar denna mekanism men tyvärr fungerar inte behandlingen för alla drabbade. Fredrik Elinders projekt handlar om att studera de mekanismer som leder till öppning eller stängning av jonkanalerna och hur denna mekanism kan påverkas på kemisk väg, vilket har betydelse för att kunna utveckla nya läkemedel.
Vill hitta nya läkemedel
– Med Hjärnfondens stöd hoppas vi hitta nya läkemedelskandidater som ska kunna minska den elektriska retbarheten i hjärnan och behandla epilepsi i framtiden, säger Fredrik Elinder. Det är känt sedan tidigare att om visa jonkanalers portar öppnas eller stängs dämpas den elektriska aktiviteten vilket motverkar epilepsi. Vår idé är att vi ska kunna påverka öppningen och stängningen av jonkanalen genom att identifiera och förädla substanser som kan ta tag i dörrhandtaget till jonkanalernas portar, säger Fredrik Elinder.
Fettrik kost mot svår epilepsi
Med Hjärnfondens stöd får Elinders forskningsteam även medel att studera vilka läkemedelsliknande molekyler som finns i en fettrik, så kallad ketogen kost. Det är en diet med extremt hög fetthalt, tillräckligt med protein och inga kolhydrater som gör att en del barn har blivit helt symtomfria. Fleromättade fettsyror, som det finns gott om i den ketorgena kosten hämmar elektrisk retbarhet i nervceller. Om man förstår de molekylära mekanismerna genom vilken den fettrika kosten verkar skulle man kunna utveckla nya läkemedel som ger samma effekt.
– Jag råkade komma in på ämnet ketogen kost av en ren slump genom att jag stötte på en läkare som hade en massa funderingar kring det. Men jag har alltid varit intresserad av epilepsi ur ett forskningsperspektiv. Hjärnans komplexa och icke linjära natur är så spännande!
