Hjärnfonden
Ge en gåva

Månadens forskare: Stefan Marklund

I början av juni delade Hjärnfonden ut 2015 års forskningsanslag. Många forskare sökte pengar och i år räckte våra insamlade medel till att finansiera 47 svenska hjärnforskningsprojekt. Ett av dem bedrivs av Stefan Marklund, professor i klinisk kemi vid Umeå universitet. Han är en av Sveriges främsta ALS-forskare och kan vara den obotliga sjukdomen på spåren.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) drabbar varje år mer än 220 personer i Sverige. Sjukdomen både obotlig och dödlig. Vid ALS dör motorneuronen, de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens muskler. De flesta som drabbas är i 60-årsåldern och de avlider oftast när andningsmusklerna drabbats efter ett par års sjukdom.

En vanlig känd orsak till ALS är ärftliga förändringar (mutationer) i ett protein, SOD1. SOD1 finns i vanliga fall helt naturligt i kroppen, men mutationen gör att det klumpar ihop sig inne i de nervceller som styr kroppens muskler, motorneuronen. Stefan Marklund och hans forskargrupp har utvecklat en ny metod för analys av proteinklumparnas struktur, och funnit att två olika typer kan bildas. Kunskap om strukturen har sedan använts för att utvecklas antikroppar mot proteinklumparna och just nu testas dessa antikroppars förmåga att förhindra spridningen av proteinklumparna och därmed sjukdomsutvecklingen i djurförsök. På sikt är målet för Stefan Marklunds forskning att hitta ett läkemedel för att behandla ALS.

Stefan Marklund och hans forskningsgrupp får 500 000 kronor från Hjärnfonden för att bedriva forskning under ett år.

– Vi är en stor grupp som arbetar med ALS-forskning och det är kostsamt att till exempel ta fram antikroppar för behandlingsförsöken, därför är Hjärnfondens anslag mycket välkommet, säger Stefan Marklund. Det här betyder att vi med större resurser kan få fram ytterligare kunskaper om hur enzymklumparna sprids i centrala nervsystemet.

Vill du stödja forskningen och ge en öronmärkt gåva till ALS-forskningen? Klicka här.

Relaterat

Petra fick diagnosen ALS

ALS-sjuka Petra: ”Jag tänker mycket på att det faktiskt kan ske mirakel”

Läkarnas besked var det som Petra Sedlinger, 58, fruktat allra mest – ALS. Även om hon hade haft det på känn efter månader av googlande.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
När Susan drabbades av ALS fick hennes ex-man och döttrar vårda henne.

Fredriks ex-fru fick ALS: “Vi befann oss i dödens väntrum”

När Susan fick diagnosen ALS var det en självklarhet för hennes ex-man Fredrik och deras döttrar att bli hennes personliga assistenter den sista tiden i livet. De ångrar inte sitt val, men önskar att stödet från samhället hade varit bättre.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Patienten tillhör de 2–6 procent som har en ALS-sjukdom som beror på en mutation i SOD1-anlaget. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta