Hjärnfonden
Ge en gåva
Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Foto: Johan Wingborg

Lästid: 1 minut

Svensk diagnosmetod för Alzheimer internationellt erkänd

Alzheimerforskarna Henrik Zetterberg och Kaj Blennow har båda två fått forskningsanslag från Hjärnfonden. Nu har deras metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom klassificerats som internationell referensmetod som blir standard över hela världen.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid, som kallas för fibriller. Zetterberg och Blennow, verksamma vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har efter årtionden av forskning lyckats utveckla en metod för att diagnosticera Alzheimers sjukdom genom att mäta de exakta halterna av beta-amyloid i ryggvätskan tio till trettio år innan sjukdomen orsakar några symtom.

– Om koncentrationen av beta-amyloid i ryggvätskan är onormalt låg tyder det på proteinet fastnar i hjärnan, vilket är det tidigaste tecknet på Alzheimers sjukdom, säger Henrik Zetterberg.

Göteborgsforskarnas pionjärstudier får nu ett stort internationellt erkännande genom att mätmetoden de utvecklat godkänts som global referensmetod, vilket innebär att alla människor som utreds för Alzheimers sjukdom kan få samma resultat var i världen testerna än görs.

Läs pressmeddelandet från Göteborgs universitet här.

Läs mer om Alzheimers sjukdom och den senaste forskningen.

Emelie Bäckelin, vetenskaplig redaktör och skribent på Hjärnfonden

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.
Läs mer om Emelie Bäckelin

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta