20 lovande forskare får årets postdoktorala stipendium från Hjärnfonden

Carolina Thörn Pérez, vid Karolinska Institutet, är en av de forskare som tilldelas Hjärnfondens postdoktorala stipendium, för sin forskning om mekanismen bakom läkemedelsbiverkningar. För att kunna framställa bättre läkemedel som ger patienter mindre besvär och inte gör att de slutar med behandlingen krävs nya insikter i vad som orsakar biverkningar.

– Det är också en extra motivation att veta att jag tilldelats denna finansiering i konkurrens med så många andra duktiga neuroforskare i Sverige. Vetskapen om att Hjärnfondens expertpanel valt att satsa på min utbildning och det här projektet är en stor drivkraft, säger Carolina Thörn Pérez.

En vanlig och allvarlig bieffekt vid läkemedelsbehandling är påverkan på olika hormoner. Särskilt vanligt vid behandling av olika neuropsykiatriska sjukdomar är ökningen av hormonet prolaktin. Prolaktin har en viktig roll att stimulera bröstmjölksproduktion efter förlossning, men påverkar också en rad andra kroppsfunktioner som fertilitet, sexdrift, immunförsvar och ämnesomsättning. När prolaktin stiger i blodet är det vanligt att störningar sker på menstruationscykeln, den normala sexuella lusten men det kan även orsaka benskörhet och viktökning. Detta leder till att patienter som tar antipsykotiska och antidepressiva mediciner för att behandla olika neuropsykiatriska tillstånd får biverkningar som t ex infertilitet, menstruationsstörningar och impotens, vilket är vanliga anledningar till att man slutar ta sin medicin. Carolina Thörn Pérez forskningsprojekt går ut på att ta reda på hur dessa biverkningar och den bakomliggande prolaktinökningen uppstår.

– Hjärnfonden stimulerar svensk hjärnforskning. Att dela ut stipendier är ett viktigt arbete för att nå Hjärnfondens vision att hjärnans ohälsa ska besegras, förebyggas, lindras och botas. Ett större antal av tidigare årens stipendiater har fått professurer inom svenska lärosäten, vilket är en stor framgång för Hjärnfondens uppskattade postdoktorala program, säger Anna Hemlin, tf generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoktorala stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Det postdoktorala stipendiet är mycket eftertraktade eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation.

Namn, Forskningsområde, Lärosäte
Lina Jonsson, Barn & ungdomshjärnan vid Göteborgs universitet
Nada Abdelmagid, MS & annan neuroinflammation vid Karolinska Institutet
Emma Arvidsson, ALS, Parkinson, Huntington vid Karolinska Institutet
Fahimeh Darki, Barn & ungdomshjärnan vid Karolinska Institutet
Emma Frans, Barn & ungdomshjärnan vid Karolinska Institutet
Mats Hallgren, Depression vid Karolinska Institutet
Anders Hånell, CNS-skador vid Karolinska Institutet
Olof Lindberg, Alzheimers sjukdom, annan demens vid Karolinska Institutet
Carolyn Marks, ALS, Parkinson, Huntington vid Karolinska Institutet
Cynthia Perez Estrada, CNS-skador vid Karolinska Institutet
Carolina Thörn Perez, Övrig psykiatri vid Karolinska Institutet
Daniel Nätt, Övrig psykiatri vid Linköpings universitet
Sajedeh Eftekhhari, Migrän, Horton, annan huvudvärk vid Lunds universitet
Carina Wattmo, Alzheimers sjukdom, annan demens vid Lunds universitet
Magnus Hansson, Hjärnans funktion vid Stockholms universitet
Kristoffer Brännström, Alheimers sjukdom, annan demens vid Umeå universitet
Anna Gharibyan, ALS, Parkinson, Huntington vid Umeå universitet
Kristoffer Sahlholm, ALS, Parkinson, Huntington vid Umeå universite
Henrik Boije, Neurala nätverk vid Uppsala universitet
Camilla Lööv, ALS, Parkinson, Huntington, Uppsala universitet