Hjärnfonden
Ge en gåva

Många amerikanska fotbollsspelare inom NFL får hjärnskador.

Smäll mot huvudet ger demens – trots hjälm

Både en svår skallskada och upprepade hjärnskakningar, som kan ses inom vissa idrotter, ökar risken för demens. Ny amerikansk forskning visar att 43 procent av amerikanska fotbollsspelare inom NFL har tecken på traumatiska hjärnskador. Idag finns ännu inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada, men forskarna är hoppfulla. Hemligheten ligger bland annat i att förstå kopplingen mellan nervcellsskador och inlagring av de ämnen som leder till att demens uppstår. Framförallt gäller det att förmå hjärnan att själv reparera de skador som uppstått.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om traumatisk hjärnskada

Vår hjärna är väldigt mjuk och ömtålig. Även milda skador på hjärnan ger ofta långdragna och ibland betydande besvär som demens och depression. En skallskada är en kronisk sjukdom som även om den inte dödar kan ge sjuklighet i form av kramper (epilepsi), psykiska besvär, trötthet och sämre minne. En skallskada kan utvecklas under första dagarna, där en i början obetydlig skada ibland kan snabbt förvärras och bli livshotande. Om vi skadar nerver i armar och ben kan de sys ihop och börja fungera igen, men i hjärnan och ryggmärgen kan ingenting repareras och inga nervceller växa ut igen.

– Trots att amerikanska fotbollsspelare använder hjälm så är hjärnan känslig för slag och speciellt när det uppstår en snabb rotation av skallen. Då riskerar nervcellernas utskott som löper i hjärnans vita substans att skadas, säger Niklas Marklund, neurokirurg och hjärnskadeforskare vi Uppsala universitet.

Vi vet att traumatisk hjärnskada ökar risken att utveckla Alzheimers sjukdom med ca fyra gånger. Symtomen på demens kommer tidigare och i större utsträckning hos de som varit med om en skallskada. För idrottare med upprepade hjärnskakningar har forskarna hittat inlagringar av både amyloida plack och proteinet tau, två ämnen som vanligen ses i ökad mängd i hjärnan hos just Alzheimerpatienter.

– Hjärnfonden finansierar forskning kring den här typen av hjärnskador och Niklas Marklund är en av de forskare som har fått pengar för att studera långtidskonsekvenserna av skallskador och hjärnskakningar. Det finns inga effektiva läkemedel mot traumatisk hjärnskada idag, och trots ett allt bättre omhändertagande av dessa patienter finns det mer att lära innan vi närmar oss en lösning, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Varför nervcellerna i hjärnan inte läker efter en skada har länge varit en svårlöst gåta för forskarna. Nu finns bevis för att kroppsegna ämnen motverkar den egna läkningen efter en skada. Med specifika läkemedel riktade mot dessa ämnen tror forskarna att en förbättrad läkning av hjärnan kan åstadkommas och att ansamlingen av faktorer som tau och amyloida plack kan minskas och därmed även risken för demensutveckling.

Relaterat

Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta