Bättre behandling för traumatisk hjärnskada
Anders Hånell vid Karolinska Institutet vill ta fram en behandling som kan motverka de negativa aspekterna av den inflammation som ofta uppkommer i samband med en traumatisk hjärnskada. Både 2015 och 2016 har han fått Hjärnfondens stipendium för sin forskning.
Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Vill du ge en gåva till forskningen om hjärnskada?
”Hjärnan är inte bara det mest komplicerade och fascinerade organet i människokroppen, det är också ett vetenskapligt område med en mängd intressanta frågeställningar”
Anders Hånell, Hjärnfondens stipendiat 2015 och 2016
Ålder: 36
Född: Sundsvall
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Traumatisk hjärnskada
Anders Hånell har fått Hjärnfondens stipendium både 2015 och 2016. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom hjärnskada. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.
Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?
– Forskningen syftar till att ge en bättre förståelse av den inflammation som orsakas av traumatiska hjärnskador. Inflammationen tros ha både positiva och negativa komponenter som dessutom troligen skiljer sig mellan den akuta och den kroniska fasen av hjärnskadan.
Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?
– En behandling som kan motverka de negativa aspekterna av inflammation efter traumatisk hjärnskada utan att förlora de läkande, positiva processerna.
Vad betyder din forskning?
– På sikt kan forskningen bidra till bättre behandlingar för patienter som drabbas av traumatiska hjärnskador.
Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?
– Hjärnan är inte bara det mest komplicerade och fascinerade organet i människokroppen, det är också ett vetenskapligt område med en mängd intressanta frågeställningar. Kliniskt är hjärnan också platsen för en rad betydelsefulla sjukdomar.
Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?
– Att ha blivit utvald i konkurrens med ett flertal andra forskare är naturligtvis en stor merit. Att ha sin försörjning tryggad för en längre period ger också möjlighet att lägga mer fokus på forskning istället för att söka anslag.
