Hjärnfonden
Ge en gåva

Gilbert Lauter fascineras av vår komplexa hjärna

Gilbert Lauter har fått Hjärnfondens stipendium både 2014 och 2015. Här berättar han vad stipendiet betyder för honom och om sin forskning inom schizofreni. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om schizofreni

Gilbert Lauter, Hjärnfondens stipendiat 2014 och 2015
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Schizofreni

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?Gilbert Lauter

– Psykiska sjukdomar som schizofreni leder till svåra funktionsstörningar i hjärnan och medför stort lidande och belastning för patienter, anhöriga och allmänheten. Framsteg inom humangenetik har identifierat många nya kandidatgener för svåra neuropsykiatriska sjukdomar som schizofreni. Däremot, är de bakomliggande mekanismer som orsakar störningen inte kända. Därför vill vi i ett första steg definiera normala cellulära strukturer och funktioner som påverkas av de identifierade sjukdomsgenerna.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

– Vissa schizofrenigener påverkar så kallade cilier, som fungerar som cellens antenn för att ta emot och omvandla signaler och information från omgivningen. Jag vill undersöka om det finns ett samband mellan funktionen av cellens antenn och hur schizofreni kan uppstå. Jag hoppas kunna se hur förändringar i schizofrenigener påverkar nervcellernas samspel i ett fungerande nervsystem.

Vad betyder din forskning?

– Att kunna urskilja ett samband mellan cellantennens funktion och schizofrenins uppkomst är av stort intresse. På så sätt skulle man direkt få klarhet i vilka molekylära mekanismer som kan stå bakom sjukdomen. Detta skulle i framtiden kunna användas för att testa hur olika mediciner och terapier påverkar nervcellernas funktion i levande nervsystem.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Hjärnan har alltid fascinerat mig för att den är så otroligt komplex och essentiell för hur vi uppfattar världen och oss själva.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

– Jag är väldig tacksam att kunna få fortsatt stöd av Hjärnfonden. Det ger mig möjlighet att självständigt vidareutveckla det spännande forskningsprojekt som jag påbörjat, och därmed kunna bidra till ökad förståelse för psykiska funktionsstörningar i hjärnan.

Vad är din drivkraft som forskare?

– Det har jag också ofta undrat, men det är något med friheten, nyfikenheten och fascinationen av att tillslut lösa ett problem som gnagt under lång tid. Det är också ett förtroende man får som jag försöker förvalta på ett ansvarsfullt sätt, där resultat är viktigt även om det måste få ta tid.

Relaterat

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.
Ung deprimerad man ser ut genom fönstret

World Schizofrenia Awareness day

Den 24 maj uppmärksammas schizofreni på många platser i världen. I Sverige har cirka 35 000 personer sjukdomen, 20 miljoner i hela världen.
En person ligger I en soffa, vänd mot väggen.

Medicin mot MS prövas på patienter med schizofreni

En ny behandling som kan revolutionera livet för patienter med schizofreni. Det hoppas Susanne Bejerot, professor och överläkare vid Örebro universitet, att hennes forskning ska leda till.
Internationella schizofrenidagen den 28 maj

Internationella schizofrenidagen

I Sverige har cirka 35 000 personer schizofreni. Vi vet idag inte vad som ligger bakom sjukdomen och varför vissa personer blir sjuka men ärftlighet är en riskfaktor.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta