Hormonella biverkningar av psykofarmaka

Bli månadsgivare hos Hjärnfonden
Ge en gåva till forskningen om depression

“Hjärnan sätter på sätt och vis gränserna för vår värld. Det som sker i centrala nervsystemet avgör vilka sinnesintryck vi får, hur vi upplever dem, hur vi rör oss och interagerar med våra medmänniskor.”

Carolina Thörn Peréz, Hjärnfondens stipendiat 2015 och 2016
Ålder: 37
Universitet: Karolinska Institutet
Forskningsområde: Hormonella biverkningar av psykofarmaka

Carolina Thörn Peréz har fått Hjärnfondens stipendium både 2015 och 2016. Här berättar hon vad stipendiet betyder för henne och om sin forskning inom neurovetenskapen. Hjärnfondens stipendium på 280 000 kronor avser forskning på heltid inom neuroområdet under ett år.

Hej Carolina! Vad är din drivkraft som forskare?

Drivkraften att prestera kommer från tillfredsställelsen av att göra något intressant och originellt, men som också på lång sikt kan göra skillnad i människors liv. Jag motiveras också av att arbeta med en grupp som delar samma mål och att bli uppmärksammad för det arbete man gör. Hjärnfondens stipendium betyder att ens kollegor sett och uppskattat det arbete jag gjort.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Hjärnan och det endokrina systemet, det vill säga de hormonutsöndrande organen, utgör kroppens två stora kommunikationssystem. De samordnas genom neuroendokrina neuron, en specialiserad grupp nervceller i den del av hjärna som kallas hypothalamus. Vi fokuserar på de så kallade ”TIDA”-neuronen, som styr utsöndring av hormonet prolaktin. Prolaktinets huvudfunktion är att hos den gravida mamman stimulera produktion av bröstmjölk men det hämmar även flera reproduktiva funktioner som fertilitet och sexuell lust.

Under de flesta situationer är prolaktin-nivåerna i blodet låga, men flera vanliga läkemedel, bland annat antipsykotiska mediciner som ges vid schizofreni och antidepressiva läkemedel av den så kallade SSRI-typen, leder till att prolaktin stiger i blodet. Detta gör att patienterna som tar dessa mediciner får biverkningar som infertilitet, menstruationsstörningar och impotens. För patienter som äter SSRI-läkemedel förekommer sådana här biverkningar hos 25-40%. Vi vill förstå om detta kan förklaras av effekter av dessa läkemedel på TIDA-neuronen.

Vad hoppas du hitta/upptäcka/komma fram till?

Förståelse av mekanismen bakom biverkningarna är nödvändig för att kunna framställa förbättrade läkemedel som ger patienterna mindre besvär och inte gör att de avstår från behandling, vilket ofta är fallet med dagens mediciner. Vi tror också att den forskning vi gör kan erbjuda insikter inte bara i hur SSRI och andra läkemedel orsakar biverkningar, utan även hur den avsedda terapeutiska effekten uppstår – vilket fortfarande är ofullständigt känt.

Vad betyder din forskning?

Störningar av hormonbalansen är vanliga biverkningar av många läkemedel, framför allt sådana som verkar på hjärnan. Dessa biverkningar är ofta allvarliga; utöver de sexuella problem som nämnts ovan kan vissa antipsykotiska läkemedel orsaka övervikt, diabetes, hjärtproblem och osteoporos. Dessa besvär leder inte sällan till att patienten avbryter sin medicinering, vilket är allvarligt eftersom läkemedelsbehandling är en viktig komponent för dem att få kontroll över sin grundsjukdom och livssituation.

För att förstå hur olika läkemedel orsakar hormonstörningar behöver vi förstå hur de påverkar det neuroendokrina systemet. Vår kunskap om detta är fortfarande begränsad. Det kan bland annat bero på att neuroendokrina neuron, till skillnad från många andra av hjärnas olika nervceller, studerats påtagligt lite.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Hjärnan sätter på sätt och vis gränserna för vår värld. Det som sker i centrala nervsystemet avgör vilka sinnesintryck vi får, hur vi upplever dem, hur vi rör oss och interagerar med våra medmänniskor. Men det är också i hjärnan många av våra mest handikappande sjukdomar uppstår, som inskränker vår möjlighet att delta i världen och ibland stjäl inte bara våra förmågor utan även vår personlighet. Jag har alltid varit intresserad av fysiologi och i förståelsen av hur kroppens organ fungerar utgör hjärnan den kanske största utmaningen.

Vad betyder Hjärnfondens stipendium för dig som forskare?

Postdoktorsutbildningen ger mig möjlighet att bredda mina teoretiska kunskaper och mina metodologiska färdigheter bortom det jag lärde mig som doktorand, genom att ge mig på ett helt nytt projekt med nya frågeställningar. Det är också en extra motivation att veta att jag tilldelats denna finansiering i konkurrens med så många andra duktiga neuroforskare i Sverige; vetskapen om att Hjärnfondens expertpanel valt att satsa på min utbildning och det här projektet är en stor drivkraft.