Hjärnfonden
Ge en gåva

Simon Kyaga är världsledande inom forskningen om kopplingen mellan kreativitet och psykisk ohälsa.

Det galna geniet – kopplingen mellan schizofreni och kreativitet

Myten om det galna geniet är delvis sann. Personer med kreativa yrken, som konstnärer och forskare, är oftare drabbade av psykisk ohälsa som schizofreni och bipolär sjukdom än andra. Psykiatrikern Simon Kyaga, världsledande forskare inom området, möter många exceptionellt kreativa patienter i sitt arbete på kliniken.

I år är det 50 år sedan Beach Boys släppte sitt hyllade album Pet Sounds. Albumet ansågs vara frontfiguren Brian Wilsons kreativa höjdpunkt innan han sjönk djupt in i psykisk ohälsa och drogmissbruk. Wilson började höra röster inne i sitt huvud redan innan skivan började spelas in och fick till en början diagnosen paranoid schizofreni och senare schizoaffektivt syndrom vilket är en diagnos med drag av både schizofreni och affektiva störningar liknande bipolär sjukdom. Men finns det någon sanning i myten om att kreativa genier alltid har ett mått av galenskap i sig? Var Wilson ett exempel på det galna geniet?

Psykiatrikern och forskaren Simon Kyaga, som bland annat medverkat på Hjärnfondens kunskapsdag Hjärnans dag, är världsledande inom forskningen om kopplingen mellan kreativitet och psykisk ohälsa. Han menar att den kreativa Brian Wilsons sjukdomshistoria är väldigt typisk. Men beror det på att hallucinationer och vanföreställningar verkligen är förknippade med ökad kreativitet eller har vi en bild av att framgångsrika konstnärer måste ha någon typ av psykiskt lidande?

– I mitt kliniska arbete som psykiatriker möter jag många patienter med exceptionellt kreativa färdigheter. Kreativiteten tar sig ofta uttryck som annorlunda och nyskapande men kan också bestå av ett driv och energi, säger Simon Kyaga i Forskning & Framstegs podcast Jubileumspodden.

Friska släktingar är kreativa

Idén om det galna geniet har funnits lika länge som den västerländska civilisationen. Aristoteles lär ha sagt att ”inget äkta geni utan ett stråk av galenskap”. Han frågade sig varför så många framstående personer inom poesi, konst, politik och filosofi ofta led av ”sjukdomar i den svarta gallan” eller melankoli.

– Kreativitet är viktigt för människan. Vi har en ekonomisk utveckling i vårt samhälle idag som bygger på förmågan till innovation vilket i sin tur kräver kreativitet, säger Simon Kyaga.

Utifrån nationella register har Simon Kyaga i sin forskning kunnat visa att det finns ett samband mellan personer som har kreativa yrken och vissa psykiska sjukdomar. Kreativitet har visat sig dels ha en koppling till schizofreni, framför allt hos friska släktingar till schizofrenipatienter, men också till bipolär sjukdom.

– Det är tack vare att vi har så utförliga sjukvårdsregister i Sverige som det är möjligt att dra de här slutsatserna. Att även friska släktingar till patienter är med gör att vi kunnat se att det var främst dessa som hade en ökad förekomst av kreativa arbeten, inte patienterna själva.

Risk att behandla bort kreativiteten?

– Det finns för lite forskning på läkemedel och konsekvenser för kreativiteten. Men väldigt många patienter beskriver just dilemmat att man känner sig mindre kreativ när man påbörjat en behandling.

Simon berättar att man i en studie nyligen jämfört förmågan att komma på nya idéer hos patienter med eller utan behandling med litium, ett läkemedel som ibland används till patienter med schizofreni och bipolär sjukdom. Resultaten visade att den kreativa förmågan hos patienterna minskade något när litium användes och att den kom tillbaka när man slutade med medicinen.

– Dock tycker många att det ändå kan löna sig att ta läkemedlet eftersom depressionen och de maniska perioderna som kännetecknar bipolär sjukdom är så pass destruktiva att det är värt att eventuellt förlora en liten bit av sin kreativitet.

Relaterat

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.
Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.

Jonas äventyrar för psykisk hälsa

Jonas Böhlmark, 32, har under de senaste elva månaderna paddlat SUP från Narvik till Skottland. Han gör det för att öka kunskapen om psykisk ohälsa och minska stigmatiseringen kring bipolär sjukdom, som han själv lever med.
Ett porträtt på Henrik Wahlström som lider av Bipolär sjukdom.

Henrik Wahlström om bipolärdagen

“Okunskapen och fördomarna kring sjukdomen gör att de allra flesta som har den håller tyst om det. Det är det hög tid att ändra på!”
Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.
Henrik Wahlström

Henrik vill att vi vågar tala om psykisk ohälsa

Den 1 januari i år gick Instagramprofilen Henrik Wahlström ut och berättade att han har bipolär sjukdom för sin stora följarskara. Bakom beslutet låg en önskan om att ge hopp åt människor som lider av psykisk ohälsa, som han själv gjort under stor del av sitt liv. Hjärnfonden har pratat med Henrik om hans engagemang för att öka öppenheten om psykisk ohälsa.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta