“Jag kände själv inte att det var något som var fel”
Efter Asperger-diagnosen blev datorn och ett lugnt rum räddningen för Alexander
Skolan har problem. Det vet särskilt 2-3 barn i varje klass – de som har NPF-diagnos. I många fall får de inte den hjälp de behöver – och har rätt till enligt skollagen. Men det finns goda exempel. Och det är just de vi vill lyfta, och samla, i kampanjen Min fulla potential.
Besök http://www.minfullapotential.se och skriv upp dig för fler goda skolexempel.
Relaterat
“Vi måste NPF-säkra skolan”
För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”
För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler
Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal
En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
God lärmiljö för alla
Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
Skapa en hjärnmedveten skola
En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.