Hjärnfonden
Ge en gåva

Botemedlet till Alzheimers sjukdom kan redan finnas i hjärnan

Bara i Sverige beräknas 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Det finns inget botemedel, samtidigt orsakar sjukdomen stort lidande och enorma kostnader. Faktum är att hjärnsjukdomar kostar samhället 165 miljarder kronor varje år, det är fem gånger så mycket som som cancer. Men nya rön från Karolinska Institutet visar att kanske finns botemedlet mot Alzheimer redan i vår hjärna.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Marianne Schultzberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Just nu forskar hon på inflammation i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, vilket delvis finansieras av Hjärnfonden. Det kan vara värt att poängtera att det är en annan sorts inflammation än den man förknippar med till exempel ett sår. Den här är kronisk och låggradig och går inte att se med blotta ögat.

– Förut trodde man att inflammationen var kroppens reaktion när nerverna dör på grund av Alzheimers sjukdom. Men nu vet vi att inflammationen finns med tidigt i sjukdomsbilden och att den i själva verket bidrar till bildandet av de skadliga Alzheimers-ämnena. Och de här ämnen stimulerar i sin tur inflammationen, så det är en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg.
Hennes forskning utgår därför från en hypotes om att den process som normalt sett ”stänger av” inflammationer är störd i Alzheimers-hjärnan. Om det gick att få fart på den funktionen igen skulle vi kanske kunna stoppa sjukdomens framfart.

Hoppfull om resultaten

– Vi har sett att om man ger laboratorieodlade nervceller ämnen som stimulerar avstängningen så kan man öka deras överlevnad, säger Marianne Schultzberg.
Hon berättar vidare att hon är hoppfull och att de nu ska ta forskningen vidare till djurstudier. Där ska de testa de ämnen som har visat sig lovande.

– Självklart är målet att så småningom ta detta till klinisk prövning. Fördelen är att det vi testar är ämnen som redan finns naturligt i hjärnan, det vi vill göra är egentligen att höja halterna, säger Marianne Schultzberg.
Samtidigt understryker hon att en hel del arbete återstår – många experiment och mycket som måste verifieras. Och detta kostar självklart mycket pengar.

Tack vare din gåva går den här forskningen framåt men mer resurser behövs!

Du kan läsa mer om Alzheimers sjukdom här

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta