Hjärnfonden
Ge en gåva

Botemedlet till Alzheimers sjukdom kan redan finnas i hjärnan

Bara i Sverige beräknas 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Det finns inget botemedel, samtidigt orsakar sjukdomen stort lidande och enorma kostnader. Faktum är att hjärnsjukdomar kostar samhället 165 miljarder kronor varje år, det är fem gånger så mycket som som cancer. Men nya rön från Karolinska Institutet visar att kanske finns botemedlet mot Alzheimer redan i vår hjärna.

Ge en gåva till forskningen om Alzheimers sjukdom

Marianne Schultzberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Just nu forskar hon på inflammation i hjärnan vid Alzheimers sjukdom, vilket delvis finansieras av Hjärnfonden. Det kan vara värt att poängtera att det är en annan sorts inflammation än den man förknippar med till exempel ett sår. Den här är kronisk och låggradig och går inte att se med blotta ögat.

– Förut trodde man att inflammationen var kroppens reaktion när nerverna dör på grund av Alzheimers sjukdom. Men nu vet vi att inflammationen finns med tidigt i sjukdomsbilden och att den i själva verket bidrar till bildandet av de skadliga Alzheimers-ämnena. Och de här ämnen stimulerar i sin tur inflammationen, så det är en ond cirkel, säger Marianne Schultzberg.
Hennes forskning utgår därför från en hypotes om att den process som normalt sett ”stänger av” inflammationer är störd i Alzheimers-hjärnan. Om det gick att få fart på den funktionen igen skulle vi kanske kunna stoppa sjukdomens framfart.

Hoppfull om resultaten

– Vi har sett att om man ger laboratorieodlade nervceller ämnen som stimulerar avstängningen så kan man öka deras överlevnad, säger Marianne Schultzberg.
Hon berättar vidare att hon är hoppfull och att de nu ska ta forskningen vidare till djurstudier. Där ska de testa de ämnen som har visat sig lovande.

– Självklart är målet att så småningom ta detta till klinisk prövning. Fördelen är att det vi testar är ämnen som redan finns naturligt i hjärnan, det vi vill göra är egentligen att höja halterna, säger Marianne Schultzberg.
Samtidigt understryker hon att en hel del arbete återstår – många experiment och mycket som måste verifieras. Och detta kostar självklart mycket pengar.

Tack vare din gåva går den här forskningen framåt men mer resurser behövs!

Du kan läsa mer om Alzheimers sjukdom här

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta