Hjärnfonden
Ge en gåva

När hennes dotter Elin kämpade för att få en ADHD-diagnos fanns Carina Köhler vid hennes sida.

Carina fortsätter kampen sin dotters rätt till behandling av ADHD

Carina Köhlers dotter Elin fick kämpa för att få en ADHD diagnos och hade det tufft i skolan. Men Elin var inte ensam i sin kamp, hennes mamma Carina fanns vid hennes sida. Här berättar Carina Köhler ur föräldraperspektivet – och varför det behövs mer hjärnforskning.

                                                                                                                            Ge en gåva så att fler barn kan få stöd – i tid

Hur var Elins väg till ADHD-diagnosen för dig?

– Det var inte det lättaste. Periodvis var det en väldig otrygghet som förälder, som när hon stack hemifrån som tonåring. Men det är en resa man gör tillsammans. Elin har faktiskt bett mig om ursäkt för allt som har hänt. Det enda jag kan svara är att det är inget att be om ursäkt för. Det jag däremot kan säga är att jag har lärt mig otroligt mycket.

Vilka är dina viktigaste lärdomar?

– Att det finns många bra och billiga hjälpmedel för barn med ADHD. Det kan vara något så enkelt som att ge en elev bollar att fingra på under lektionerna. Jag har också insett hur lite vi vet och att det behövs mycket mer forskning.

Vilken typ av forskning tycker du att vi behöver mer av?

– Först och främst hjärnforskning förstås. Gärna med ett fokus på tjejer, där saknas otroligt mycket kunskap – det är mycket svårare att få rätt diagnos på dem. Men det behövs också forskning på hur vi rent praktiskt kan hjälpa barn med ADHD.

Du bidrar själv till framsteg genom Kung Över Livet. Berätta gärna!

– Vi är ett nätverk av föräldrar till barn med olika sorters neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som sedan ett par år arbetar ideellt tillsammans under namnet Kung Över Livet. Till exempel har vi arrangerat två galor, där vi bland annat samlade in pengar till Hjärnfonden. Nu är dottern Elin organisationens sekreterare. En väldigt sträng sådan, som jagar oss andra och säger till oss vad vi behöver göra. Det är härligt att se.

Du kan läsa Elins berättelse här.

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Joanna Lundin

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta