Hjärnfonden
Ge en gåva

Vi behöver sova sju till åtta timmar per natt.

Varför är det så viktigt att sova?

Det är viktigt att sova för att hålla hjärnans hälsa i balans. Det är vanligt att ha problem med sömnen och ungefär var tredje person har sömnbesvär då och då och var tionde får svårare besvär. Om vi sover dåligt under lång tid ökar risken för flera sjukdomar, minnet försämras och immunförsvaret försvagas.

Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Vi bearbetar känslor och upplevelser vilket gör oss redo att tackla nästa dags utmaningar. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen.

Om du står inför ett problem är det bra att sova för sömnen hjälper dig att kartlägga problemet och hitta lösningen. Det menar Christian Benedict, forskare på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet som med stöd från Hjärnfonden forskar om sömn.

För lite sömn försämrar minnet och ökar risken för Alzheimers sjukdom

Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss.

– I arbetslivet finns många situationer där vi behöver mycket bra arbetsminne. Och i trafiksituationer är reaktionsförmågan livsviktig. Om du inte kan bearbeta intryck, tolka dem och anpassa ditt beteende därefter så kan det innebära väldigt allvarliga konsekvenser, säger Christian Benedict, i en intervju med Hälsoliv.

Utan sömn kan hjärnan inte rensa bort ”skräpet” som ackumuleras under dagen och det gör att hjärncellerna kan skadas.

– Om du inte sover, eller vaknar ofta under natten, försämras denna tvättprocess otroligt. På lång sikt förstörs hjärnan och risken att utveckla hjärnsjukdomar som Alzheimer ökar markant, säger Christian Benedict.

Han och hans kollegor har visat att män som uppgav att de har sömnstörningar hade en högre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom och att risken ökade särskilt om sömnstörningen förekom sent i livet. Så goda sömnvanor är viktiga för att främja hjärnhälsan hos män.

Ökad risk för alkoholmissbruk och övervikt

Vi tappar också impulskontrollen när vi sover för lite och det gör att det kan vara svårt att motstå frestelser på dagen trots att vi vet att det inte är ett bra val.

– Man tappar förmågan att trycka ner impulsiva känslor. Det kan förklara varför folk som lider av långsiktiga sömnproblem också löper större risk för alkoholmissbruk och andra beroenden, säger Christian Benedict

Dåliga sömnvanor kan också påverka risken för att utveckla övervikt eftersom personer med sömnbrist väljer större portioner än efter en natts normal sömn. Dessutom frisätts ett hormon som gör att aptiten ökar och signalerar att vi skall äta mer.

Vi blir mer mottagliga för infektioner när vi sover dåligt

Vårt immunförsvar fungerar sämre när vi sover dåligt och det gör oss mer mottagliga för virus och bakterier och vi drabbas lättare av infektioner.

– I en experimentstudie kunde man påvisa att personer som inte sov ordentligt blev mer mottagliga för förkylningsvirus. Så under hösten, när det blåser kallt och vi är tillbaka på jobbet, är det extra viktigt att prioritera sömnen, säger Christian Benedict.

Immunförsvaret spelar också en viktig roll i att hitta och oskadliggöra celler som förändrats t ex tumörceller. Sömnbrist kan göra att den här förmågan hos immuncellerna försämras och det gör att risken för att utveckla cancer kan öka.

– God sömn är alltså viktigt även för att säkerställa att det inte pågår något okontrollerat i kroppen som kan leda till cancer, säger han.

Hur mycket måste vi sova?

Sju till åtta timmar per natt bör vi sova men det är inte bara antalet timmar som spelar roll, menar Christian Benedict.

När vi sover går vi igenom olika faser som är viktiga för olika funktioner. När vi lagt oss och slappnar av sjunker vakenhetsgraden och vi somnar och sover först ytligt. Den här fasen är viktig för vårt motoriska minne som till exempel när vi lär oss cykla eller åka skidor.

Efter det går vi in i djupsömnen som bl a är viktig för minnen som du kan beskriva med dina egna ord. Till sist kommer drömsömnen, det som kallas REM-sömn. Det är den period då den främre delen av hjärnan får vila och återhämta sig och då bearbetar du känslor och upplevelser du haft under dagen.

En sömncykel tar ungefär 90 minuter och vi går igen fem, sex stycken per natt.  I början av natten domineras sömnen av den djupa sömnen. Därefter blir perioderna med djupsömn kortare och perioderna med drömsömn längre.

Om du bara sover fyra timmar på en natt kommer du inte få tillräckligt med den viktiga drömsömnen.

Vad kan du göra om du har svårt att sova?

Sovrummet skall vara en plats där du slappnar av så ta bort TV, mobil och surfplatta eller stänga av dem i god tid innan du ska sova.

Det är bra att gå och lägga sig vid samma tid varje kväll.

Undvik kaffe och alkohol innan du ska gå och lägga dig.

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta