Nina Karalija forskar på Umeå universitet och undersöker varför den kognitiva förmågan försämras snabbare hos vissa individer. Foto:Lars Nybom
Vad gör att vissa tappar minnet och sin kognitiva förmåga snabbare?
Det är välkänt att vår kognitiva förmåga, det som har med minne, tänkande, lärande och tolkandet av vår omvärld att göra, försämras med åren och är en del av den naturliga åldringsprocessen. Men det finns stora skillnader i vilken grad försämringen sker mellan olika individer. En av Hjärnfondens stipendiater 2017, Nina Karalija vill ta reda på vilka biologiska processer i hjärnan som kan förklara skillnaderna och framför allt vilken roll ett av hjärnans signalsystem, dopaminsystemet har
-Genom livet förlorar man både de nervceller som producerar dopamin och de receptorer eller mottagare som dopamin fäster på. Man kan säga att det här systemet degenererar när vi åldras men det kan vara lite olika mellan personer, vissa har färre celler och receptorer kvar – andra har fler, säger Nina Karalija.
Forskarna vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan dopaminsystemet och kognition. Till exempel påverkas den kognitiva förmågan negativt om dopaminsystemet blockeras och inte fungerar.
-Jag vill undersöka hur genetisk variation påverkar dopaminsystemets beskaffenhet och den kognitiva förmågan. Vi har en databas med information om 180 individer i åldrarna 64-68 år, hälften män och hälften kvinnor, som möjliggör den här studien. Det finns information om deras dopaminsystem och om deras kognitiva prestation. Dessutom har vi samlat in blod från dem vilket gjort att vi har kunnat göra genetiska analyser. Nu kan vi kombinera det här och se hur de här tre faktorerna samverkar.
Nina Karalija kommer i första hand att studera förändringar i gener som styr dopaminsystemet och hur de är kopplade till kognitiv prestation.
I framtiden hoppas Nina Karalija att hennes studier skall öka kunskapen om vilka genetiska varianter och kombinationer som är kopplade till en bättre kognitiv prestation respektive en sämre. Information om riskvarianter kan i förlängningen användas för att exempelvis göra olika interventioner eller livsstilsval.
