Genom att använda interaktiva virtuella miljöer skapade i datorer vill Erik Studer från Göteborgs universitet studera aggressivt beteende hos människor.
Virtuella miljöer kan hjälpa forskarna att förstå aggressivt beteende
Erik Studer forskare på Göteborgs universitet och en av de som får ett postdoktoralt stipendium från Hjärnfonden 2017, är intresserad av hur stress påverkar aggressivitet och hur det är kopplat till våld. Genom att använda interaktiva virtuella miljöer skapade i datorer vill han studera aggressivt beteende hos människor.
-Jag tror det här är en metod som har stor potential för att testa beteenden hos människan på ett naturligt sätt vilket har varit väldigt svårt tidigare. Det är först nu som tekniken är nog utvecklad för att göra sådana här studier, säger Erik Studer.
Även om de flesta med psykiatriska tillstånd inte är våldsbenägna är aggressivitet och ökad ilska vanliga symptom vid flera psykiatriska sjukdomar. Det är fortfarande mycket som är okänt om de biologiska faktorer som ligger bakom våldsamt beteende men forskarna tror att stress och hur olika individer svarar på stresshormoner kan ha betydelse.
Vid de studier som Erik Studer kommer att göra får testpersonerna ha på sig ett par VR-glasögon och bland annat utsättas för provocerande situationer i den virtuella miljön.
Mäter hur stress påverkar aggressivitet
-De här miljöerna kan göras förhållandevis verklighetstrogna och de ger testpersonen möjlighet att agera på ett mera spontant sätt. Vi kommer att kunna studera deras rörelser i rummet och titta på förändringar i pupillens storlek, mäta hjärnaktivitet, stressrespons och stresshormoner.
Det kommer att ingå 100 personer i studien där deras aggressivitet kommer testas både efter att de utsatts för en stressfull situation, där man antingen skall lösa ett svårt problem under tid eller tala inför en grupp, eller i frånvaro av stress. På så sätt hoppas Erik Studer se om individens svar på stress är kopplat till deras benägenhet till ilska och aggressivitet.
-Det är känt att en mycket liten del av befolkningen begår mer än hälften av våldsbrotten och vi är även intresserade att se om de här individerna har en avvikelse i sin hjärnaktivitet, speciellt i pannloberna där impulskontrollen styrs, säger Erik Studer.
I den första studien kommer bara friska frivilliga individer som inte begått några våldsbrott ingå men i förlängningen när metoden är utarbetad kan den också användas på personer med ett aggressivt beteende.
