Emma Frans, postdoc vid University of Oxford
“Rätt behandling av ADHD kan ge både längre och enklare liv”
Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.
Jag vill inleda med att tacka dig som gett en gåva till stöd för hjärnforskningen – för du har gjort min forskning möjlig. Genom ett stipendium från Hjärnfonden har jag just nu förmånen att få vara på University of Oxford och Karolinska Institutet, där jag undersöker de långsiktiga effekterna av ADHD-läkemedel. Dina gåvor gör med andra ord stor nytta.
Använder hälsoregister i forskningen
För idag vet vi att de här läkemedlen är säkra och effektiva – på kort sikt. Men många, inte minst föräldrar till barn med ADHD, är oroliga för vad som händer efter många års användning. Till exempel finns en rädsla för att de här medicinerna, som är centralstimulerande, kan slita på hjärtat. Och det är just kopplingen till hjärt-kärlsjukdom som mitt projekt tittar på, genom avancerade studier av hälsoregister. Det vi kan se är att människor med ADHD har en högre risk för hjärt-kärlsjukdom än övriga befolkningen. Men tvärtemot oron så ser denna risk ut att sjunka något för den grupp som behandlas med läkemedel. Andra studier från min forskargrupp visar på liknande sätt att risken för trafikolyckor och kriminalitet också minskar. Vi hoppas att vi får möjligheten att forska på fler sådana viktiga samband!
ADHD-medicinering kan höja livskvaliteten
Jag tycker att våra resultat pekar på att det är bättre att medicinera än att inte göra det. Trots alla solskenshistorier om människor som har vänt sin ADHD till något positivt får vi inte glömma att det kan vara en väldigt allvarlig diagnos – som innebär ökad risk för missbruk, fysisk ohälsa med mera. Att få rätt behandling kan antagligen förlänga liv, men framförallt höja livskvaliteten. Och det är nog ännu viktigare.
Jag har själv vänner som i vuxen ålder har fått en ADHD-diagnos. Plötsligt har de, tack vare medicin, kunnat koncentrera sig tillräckligt för att läsa en bok. Det är häftigt, men samtidigt sorgligt – att de helt i onödan har gått igenom skolan utan att få leva ut sin fulla potential. Därför vill jag att min forskningsgrupp ska kunna fortsätta. Och sätter mitt hopp till att du vill ge en gåva till hjärnforskningen.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Visste du att…
- ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende.
- Två till tre barn i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
- 80 procent av lärarna uppger att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser
Du kan läsa mer om ADHD här och se en film om Edith Lundin som har ADHD här
Sedan den här artikeln skrevs har det skett mycket inom forskningen kring ADHD-läkemedel. Läs exempelvis den här artikeln från 2024.