Hjärnfonden
Ge en gåva

Emma Frans, postdoc vid University of Oxford

“Rätt behandling av ADHD kan ge både längre och enklare liv”

Emma Frans forskar om ADHD. Fokus för hennes forskning är de långsiktiga effekterna av ADHD-medicinering. Här berättar Emma Frans själv om sin forskning och vad den betyder för dig som har ADHD eller ett barn med ADHD.

Jag vill inleda med att tacka dig som gett en gåva till stöd för hjärnforskningen – för du har gjort min forskning möjlig. Genom ett stipendium från Hjärnfonden har jag just nu förmånen att få vara på University of  Oxford och Karolinska Institutet, där jag undersöker de långsiktiga effekterna av ADHD-läkemedel. Dina gåvor gör med andra ord stor nytta.

Använder hälsoregister i forskningen

För idag vet vi att de här läkemedlen är säkra och effektiva – på kort sikt. Men många, inte minst föräldrar till barn med ADHD, är oroliga för vad som händer efter många års användning. Till exempel finns en rädsla för att de här medicinerna, som är centralstimulerande, kan slita på hjärtat. Och det är just kopplingen till hjärt-kärlsjukdom som mitt projekt tittar på, genom avancerade studier av hälsoregister. Det vi kan se är att människor med ADHD har en högre risk för hjärt-kärlsjukdom än övriga befolkningen. Men tvärtemot oron så ser denna risk ut att sjunka något för den grupp som behandlas med läkemedel. Andra studier från min forskargrupp visar på liknande sätt att risken för trafikolyckor och kriminalitet också minskar. Vi hoppas att vi får möjligheten att forska på fler sådana viktiga samband!

ADHD-medicinering kan höja livskvaliteten

Jag tycker att våra resultat pekar på att det är bättre att medicinera än att inte göra det. Trots alla solskenshistorier om människor som har vänt sin ADHD till något positivt får vi inte glömma att det kan vara en väldigt allvarlig diagnos – som innebär ökad risk för missbruk, fysisk ohälsa med mera. Att få rätt behandling kan antagligen förlänga liv, men framförallt höja livskvaliteten. Och det är nog ännu viktigare.
Jag har själv vänner som i vuxen ålder har fått en ADHD-diagnos. Plötsligt har de, tack vare medicin, kunnat koncentrera sig tillräckligt för att läsa en bok. Det är häftigt, men samtidigt sorgligt – att de helt i onödan har gått igenom skolan utan att få leva ut sin fulla potential. Därför vill jag att min forskningsgrupp ska kunna fortsätta. Och sätter mitt hopp till att du vill ge en gåva till hjärnforskningen.

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Visste du att…

  • ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende.
  • Två till tre barn i varje klass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • 80 procent av lärarna uppger att de saknar kunskap om neuropsykiatriska diagnoser

Du kan läsa mer om ADHD här och se en film om Edith Lundin som har ADHD här 

Sedan den här artikeln skrevs har det skett mycket inom forskningen kring ADHD-läkemedel. Läs exempelvis den här artikeln från 2024.

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Joanna Lundin

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta