Bra att veta om demenssjukdomar
Socialstyrelsen uppskattar att det finns totalt 160 000 personer i Sverige med en demenssjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är Frontotemporal demens och lewybody sjukdom. Här har vi har samlat fakta om demenssjukdomar för dig som söker information.
Om demenssjukdomar
Demens är ett samlingsnamn och diagnos för en rad symptom som orsakas av specifika sjukdomar i hjärnan. Vid demens försämras vanligen förmågor som är kopplade till vårt tänkande och intellekt, sk. kognitiva förmågor, t.ex. minne, språkfärdigheter, tidsuppfattning, orienteringsförmåga, omdöme och förmåga att tänka abstrakt och genomföra vardagliga sysslor. Utöver dessa symptom kan oro, nedstämdhet och beteendeförändringar förekomma. Vilka symtom som uppkommer beror på vilka områden av hjärnan som påverkas och i vilken omfattning.
Socialstyrelsen uppskattar att det finns totalt 160 000 personer i Sverige med en demenssjukdom.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och utgör mellan 60 och 70 procent av alla fall. Vaskulära demensformer är de näst vanligaste och förekommer i runt 20 procent av fallen. Andra relativt vanliga sjukdomar är Frontotemporal demens och lewybody sjukdom.
Varför utredning?
Vid oro eller misstanke om minnesstörning är det viktigt att få en utredning. En minnesutredning kan utesluta andra tillstånd med demensliknande symtom eller bestämma vilken typ av demenssjukdom det rör sig om.
Det finns ett antal tillstånd som kan ge symptom som liknar demens, exempelvis depression, infektioner, förändringar i ämnesomsättningen (hypertyreos/hypotyreos) och andra neurologiska tillstånd. Flertalet av dessa kan behandlas framgångsrikt. Även felaktigt använda läkemedel eller andra bristtillstånd såsom B12 vitaminbrist kan ge upphov till demensliknande symptom och kan åtgärdas om de upptäcks.
Om utredningen visar att det rör sig om demenssjukdom ger diagnosen värdefull information som kan användas för att erbjuda individanpassad vård och omsorg där uppföljning, behandling och specifika stödinsatser som exempelvis dagverksamhet, anpassad fysisk aktivitet, särskilt boende och anhörigstöd kan ingå.
Hur får man en utredning och vad innehåller den?
Vanligtvis är det vårdcentralen som hjälper till med en utredning. I vissa fall hänvisar vårdcentralen vidare till en minnesmottagning på en annan vårdcentral eller till specialistvården. Utredningen som erbjuds innehåller bland annat kognitiva test, avbildning av hjärnan och provtagning samt intervjuer med patient och närstående. Ytterligare undersökningar kan bli aktuella om läkaren bedömer att det finns ett behov av det. I dessa fall utgår läkaren alltid från varje enskild individ och lägger upp en plan för vilka undersökningar som skall ingå. Personer som är yngre än 65 år rekommenderas att få sin utredning och uppföljning vid en minnesmottagning på en specialistenhet.
Den senaste tekniken hittar tidigare spår
Med hjälp av en så kallad positronkamera (PET) kan man studera sjukliga förändringar i hjärnan som kan vara ett mycket tidigt tecken på sjukdomen. Det är ett viktigt verktyg för att kunna särskilja de olika demenssjukdomarna. Med den moderna tekniken kan man studera förekomsten av sk. amyloid plack och mängden av en speciell grupp inflammatoriska celler, astrocyter. Dessa förändringar kan uppkomma 20 år innan man får symptom.
De vanligaste demenssjukdomarna
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och symtomen kommer ofta smygande och tilltar efterhand. Typiska tidiga symtom är svårigheter att minnas till exempel namn och händelser i närtid, koncentrationssvårigheter, lätta språkstörningar och nedsatt orienteringsförmåga. Även personlighetsförändringar kan förekomma. Allt eftersom sjukdomen fortskrider försämras dessa symtom och i senare sjukdomsstadium har personer med sjukdomen svårt att kommunicera.
Vaskulär demens kan debutera plötsligt och har ett trappstegsliknande förlopp som orsakas av proppar eller blödningar i hjärnan som leder till syrebrist och hjärncellsdöd. Symtom som depression förekommer, men symtomen varierar beroende på vilka delar av hjärnan som är skadade. Skador i tinningloberna påverkar minnet, skador i hjässloberna påverkar analysförmågan och skador i pannloberna ger personlighetsförändringar.
Lewybody sjukdom är ett tillstånd som har likheter med både Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom. Tidiga tecken i sjukdomsförloppet är trötthet samt nedsatt uppmärksamhet och rumslig orientering, medan minnesstörningen kommer senare. Det är även vanligt med ökad falltendens och synhallucinationer. Tidigt i sjukdomsbilden kan även symtom som är typiska vid Parkinsons sjukdom förekomma, såsom stelhet, begränsad mimik och ökad salivation.
Frontotemporal demenssjukdom (eller frontallobsdemens eller pannlobsdemens) kännetecknas av att hjärnskadan framför allt sitter i främre delen av hjärnan. Sjukdomsförloppet är smygande och det finns flera olika varianter. Tidiga tecken är personlighetsförändringar, bristande omdöme eller nedsatt språklig förmåga, medan exempelvis minnet ofta fungerar bra i början av sjukdomen. Något senare påverkas även förmågan till abstrakt tänkande och problemlösning. Sjukdomen börjar i regel vid 50–60 års ålder, men kan även börja betydligt tidigare.
Om ärftlighet
Det finns en viss ärftlighet för de flesta demenssjukdomar, det vill säga att sjukdomen uppstår på grund av en nedärvd mutation. Det innebär oftast att sjukdomen uppkommer tidigare i livet, innan 65 års ålder och att det finns andra sjuka släktingar.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen och det finns flera mutationer som ger en ökad risk för att få sjukdomen särskilt om det finns andra i släkten (föräldrar, föräldrars syskon och syskon) med liknande sjukdomsbild och tidigt insjuknande
Hos ett fåtal, cirka en procent av de som har sjukdomen, orsakas sjukdomen av vissa specifika mutationer. Det är få familjer som drabbas, men om en förälder bär på en av dessa mutationer har barnen en 50 procents risk att ärva mutationen och få sjukdomen.
Vid oro kan du ta kontakt med vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet. Det går alltid att ringa och få sjukvårdsupplysning på telefon 1177. En utökad familjeutredning tillsammans med patienten och familjen i ett genetiskt vägledningssamtal ger underlag för vidare åtgärd.
Referenser
- Svenskt Demenscentrum (2017). Stockholm: Svenskt Demenscentrum.
- (2016). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom – Stöd för styrning och ledning – Remissversion. Stockholm: Socialstyrelsen.
- Internmedicin (2017). Stockholm, Internmedicin.
- Vårdguiden