Internationella Parkinsondagen den 11 april
Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen och det vill vi uppmärksamma. I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att nervceller i ett område i hjärnan som heter substantia nigra bryts ned. En betydande del av de symtom som uppkommer beror på att det framför allt är de nervcellerna som producerar dopamin som bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervceller dör försämras möjligheten att kontrollera kroppens rörelser. Sjukdomen ger besvär som långsamhet, skakningar och stelhet.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Förloppet vid Parkinsons sjukdom är långsamt och symtomen ökar efterhand. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 55 och 60 års ålder. Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen och den är vanligare bland män.
Parkinsons sjukdom går inte att bota men symtomen kan behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Den vanligaste behandlingen är att man tillför hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel. Efter ett antal år uppkommer ofta svårigheter att uppehålla en jämn behandlingseffekt över dygnet. Det kan ge en varierande rörelseförmåga med perioder av stelhet, bättre rörlighet och ofrivilliga rörelser i ett svårförutsägbart mönster. I dessa situationer kan en jämn tillförsel av läkemedel via en bärbar pump eller elektrodstimulering (DBS, deep brain stimulation) ge betydande förbättring.
Stamcellsforskning ger hopp för Parkinson patienter
Forskarna hoppas på att i framtiden kunna transplantera in nervceller som producerar dopamin i hjärnan på de som har Parkinsons sjukdom. Förhoppningen är att från sk stamceller odla fram nervceller på laboratoriet som gör dopamin och att transplantera in dem.
Du kan se en film från Hjärnans Dag 2017 där professor Thomas Perlmann från Karolinska Institutet förklarar vad stamceller är och hur de kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.
Klicka på pilen i bilden här ovan för att se filmen.
Malin Parmar är professor på Lunds universitet och fick 2016 ett forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hennes forskning går ut på att utveckla nya metoder för att ersätta skadade celler vid Parkinsons sjukdom. Du kan läsa mer om hennes forskning här.
Visste du att…
- Parkinsons sjukdom har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755-1824), som beskrev de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift “An essay on the shakin palsy” från 1817.
- Ca 2000 personer får sjukdomen varje år i Sverige
- Diagnos på Parkinsons sjukdom ställs utifrån personens sjukdomshistoria samt genom en neurologisk undersökning.
Du kan läsa mer om Parkinsons sjukdom här.
