Hjärnfonden
Ge en gåva

Så här håller du hjärnan frisk hela livet

Hjärnan ska hålla hela livet men vad kan vi påverka själv och vilken betydelse har egentligen arv och miljö. Studier visar att det går att förebygga minnesstörningar. Detta genom kost, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av vaskulära riskfaktorer så som högt blodtryck och blodfetter.

Miia Kivipelto är professor i klinisk geriatrik på Karolinska Institutet. Hon har erhållit Stockholms Sjukhems donationsprofessur i klinisk geriatrik för att utveckla kunskapen om åldrandets sjukdomar. Hennes forskning handlar om vilka risk- och friskfaktorer som kan kopplas till glömska, minnesstörningar och demenssjukdomar.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om vad vi kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra vår livsstil. Åldrandets inverkan på hjärnan har blivit speciellt viktig med tanke på att vi lever allt längre. Klicka på pilen på bilden här ovan så kan du se Miia Kivipeltos föreläsning.

– Hjärnan styr hela kroppen, våra tankar, känslor och formar våra minnen, säger Miia Kivipelto. När vi blir äldre är hjärnan den svagaste länken och hög ålder är fortfarande den viktigaste och starkaste riskfaktorn för demens och minnesstörningar.

Genom att ändra din livsstil kan du minska risken att drabbas av minnesstörningar med 30 procent, visar Miia Kivipeltos forskning. Regelbunden träning och bättre kost ökar vårt välbefinnande och stärker också hjärnan. Att hålla hjärnan aktiv och behålla dina sociala kontakter är viktigt. Sociala och psykologiska faktorer spelar också roll och risken för att drabbas av demens ökar om du är ensamstående, känner dig ensam, sover dåligt och stressar.

Det här kan hjälpa hjärnan att åldras på ett gynnsamt sätt:

  • Pulshöjande fysisk träning gör att fler blodkärl bildas i hippocampus, den del av hjärnan som har betydelse för inlärning och minne. Fysisk  träning gör också att hippocampus inte minskar i storlek i lika stor utsträckning som om du inte tränar. Träning hjälper också kroppen att klara av stress bättre.
  • Kost som innehåller  grönsaker, fullkornsprodukter,  nötter, frukt, olivolja och fisk  rik på omega-3, det som brukar kallas medelhavskost, har positiv effekt på hjärnan genom att förbättra kommunikationen mellan hjärnans nervceller. Dessutom är den här kosten bra för hjärtat.
  • Att hålla hjärtat friskt har stor betydelse för att hålla hjärnan frisk. Hjärnan använder 20 procent av blodet som hjärtat pumpar ut så om blodkärlen inte fungerar som de ska får det negativa effekter på hjärnan. Det är därför viktigt att behandla högt blodtryck och typ 2 diabetes.
  • En bra sömn. Om vi sover dåligt under lång tid försämras minnet vilket gör det svårare att lära sig nya saker och komma ihåg det vi lärt oss. När vi sover stärks minnet och hjärnan rensas från skadliga ämnen som annars kan skada nervcellerna.
  • Att vara socialt aktiv och att lär sig nya saker tros ha positiv effekt.

 Här kan du kan se en film från Hjärnans Dag 2017 där professor Thomas Perlmann från Karolinska Institutet förklarar vad stamceller är och hur de kan användas som behandling av hjärnskador och hjärnsjukdomar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

 

Relaterat

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta