ADHD – myt och fakta

ADHD är en omstridd diagnos. Men vem får ADHD och vad gör man efter diagnosen? Ställs det flera diagnoser idag än tidigare, och vad betyder det? Hur yttrar sig ADHD och vad betyder det för livet? Skrivs det ut för många läkemedel och är det fler pojkar än flickor som har ADHD? Det finns fortfarande begränsad kunskap om ADHD i samhället, både vad gäller barn och vuxna med diagnosen.

Sven Bölte är professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska Institutet och föreståndare för KIND, ett kompetenscenter för forskning, utveckling och utbildning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Under de senaste 20 åren har han ägnat sig åt forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, i synnerhet om autismspektrumtillstånd och ADHD. På Hjärnans Dag föreläste han om ADHD och rätade ut en del av frågetecknen runt diagnosen. Klicka på pilen i bilden här ovanför så kan du se hans föreläsning.

ADHD förekommer hos ungefär 5-7 procent av barnen* och tre till fyra procent av vuxna. ADHD beror framför allt på biologiska faktorer men miljön är avgörande för hur grav funktionsnedsättningen blir, i en miljö som tar hänsyn och anpassar sig efter den som har ADHD blir förutsättningarna mycket bättre för att individen skall klara sig bra.

Du kan läsa mer om ADHD här.