Hjärnfonden
Ge en gåva

Tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom

Möjligheterna att upptäcka Alzheimers sjukdom på ett tidigt stadium har ökat på de senaste åren. Redan 20 år innan minnesbesvären uppstår går det att se förändringar i hjärnan. Ny forskning visar också att det kan finnas flera orsaker till Alzheimers sjukdom, något som kan ha stor betydelse för utvecklingen av nya läkemedel.

Agneta Nordberg är professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är världsledande inom tidig diagnostik av demenssjukdomar och studerar bland annat processer i hjärnan med PET-undersökningar. Agneta Nordberg jobbar också kliniskt som överläkare med särskilt fokus på patienter med tidig minnesstörning.

På Hjärnans Dag 2017 i Stockholm föreläste hon om sin forskning som har lett till att vi idag kan upptäcka Alzheimers sjukdom mycket tidigare än förr, tack vare ett särskilt ryggvätskeprov och avbildningar av hjärnan. Klicka på pilen i bilden ovan och se hennes föreläsning där.

Forskningen har också gjort att det mer detaljerat går att studera förändringar i hjärnan, så att man snabbare kan identifiera rätt demenssjukdom. Att få en diagnos tidigt ger både patient och närstående en chans att planera framtiden. Det ger dem också en möjlighet att ändra vardagen eftersom många livsstilsfaktorer påverkar sjukdomsförloppet.

Vid Alzheimers sjukdom förtvinar nervcellerna i hjärnan, speciellt i de regioner där minnet sitter. Sjukdomen kännetecknas av onormala proteininlagringar i hjärnan. Dessa kallas för amyloida plack och består av långa trådar av proteinet beta-amyloid. Med avbildningstekniken går det att upptäcka sådana plack innan de ger symptom.

I jakten på nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom  finns det också fördelar med att identifiera individer som bär på  förändringar i hjärnan utan att ha några symptom. Det ger forskarna möjlighet att undersöka om nya läkemedel kan stoppa sjukdomen på ett tidigt stadium och förhindra att det bildas mer amyloida plack. Det pågår just nu sådan kliniska prövningar i USA, Kanada och Australien men det kommer att dröja  innan resultaten kommer.

Här kan du se Miia Kivipeltos föreläsning  på Hjärnans Dag om vad du kan göra själva för att förebygga minnesstörningar genom att ändra din livsstil.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta