Hjärnfonden
Ge en gåva

Suzanne Dickson är professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter. Foto: Johan Wingborg, Göteborgs universitet.

Hjärnan bestämmer hur mycket du äter

Fetma är ett stort folkhälsoproblem och antalet drabbade ökar över hela världen. Enligt WHO lider 39 procent av vuxna av övervikt eller fetma. Det finns ett stort behov av att utveckla strategier och behandlingar som kan hjälpa människor att kontrollera sitt kaloriintag. En av de som fått forskningsbidrag från Hjärnfonden i år är Suzanne Dickson, professor på Göteborgs universitet. Hennes forskning handlar om hur hjärnan styr vad och hur mycket vi äter och hur det är kopplat till hjärnans belöningssystem.

Susanne Dickson är intresserad av att förstå vilka signalsystem i hjärnan som gör att vi förlorar förmågan att kontrollera hur mycket vi äter och varför det är så svårt att motstå frestelser. Det är speciellt svårt för personer som lider av hetsätning, en beteendestörning med missbruksliknande beteende vad gäller matintag.

-Övervikt beror på att vi äter för mycket och det är hjärnan som styr det beteendet oavsett den bakomliggande orsaken, säger Suzanne Dickson.

Det finns två hormoner, ghrelin och leptin, som kontrollerar vår aptit.

-De är som yin och yang när det gäller att reglera aptiten. Ghrelin gör oss hungriga medan leptin stänger av hungerkänslan, säger Suzanne Dickson.

Hjärnans belöningssystem kan få oss att äta mer

Tidigare har forskarna visat att det finns en koppling mellan ghrelin,  alkoholkonsumtion och alkoholens belönande egenskaper. En liknande koppling finns också mellan ghrelin och mat.

-Vi är intresserade av de nervceller som använder dopamin som signal. Dopaminsystemet är hjärnans belöningssystem och vi vet sedan tidigare att dopamin har betydelse för ätbeteende.

Att vi fortsätter att äta trots att vi är mätta och vet att det inte är bra för oss är troligen ett nedärvt beteende som hjälpte våra förfäder att överleva. De visste inte när de skulle få mat härnäst och fortsatte kanske därför att äta trots att de var mätta. Detta kanske sker genom att hjärnans belöningssystem får oss att äta mer.

Suzanne Dickson kommer nu att studera hur de nervbanor som använder dopamin påverkas av ghrelin och leptin. Genom att använda en ny teknik där man kan studera grupper av nervceller hoppas hon kunna kartlägga vilka nervceller som har betydelse för effekterna av hormonet  ghrelin och på vilket sätt ghrelin signalerar i de här cellerna.

På sikt hoppas hon att den kunskapen kan användas till att ta fram nya behandlingar av ätstörningar, både hetsätning och anorexi.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Suzanne Dickson i utomhusmiljö. Höst.

Hormoner styr aptit och matvanor

Under pandemin ökade förekomsten av olika typer av ätstörningar. För att förstå varför vissa människor äter för mycket och andra för lite måste forskarna få en djup inblick i hjärnan och vad som styr vår aptit.
Olycklig tonårsflicka sitter i badrummet och tittar på en våg och måttband

Ätstörningar-när tankarna kretsar runt vikten

Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar där den som är drabbad tänker mycket på sin kropp, sin vikt och vad man äter.

World Eating Disorders Action Day

Idag uppmärksammar vi World Eating Disorders Action Day vars syfte är att skapa medvetenhet och öka kunskapen om ätstörningar runt om i världen.
Flicka i förskoleåldern vill inte äta sin pasta. Foto: iStock

När barnet inte vill äta

Många barn har mer eller mindre långa perioder av att vara petiga och kinkiga med maten. Vissa äter bara pasta under en tid medan andra bara vill ha korv. För de flesta går det här över efter 6-års åldern, men för vissa fortsätter det att vara ett stort problem och då kan det handla om Undvikande/restriktiv ätstörning.
En ung kvinna med långt blont hår och glasögon har tagit en selfie.

Livet har vänt för Agnes – nu vill hon hjälpa andra unga

”Jag hatade min kropp och jag hatade mig själv”. Agnes Mattson hade en tuff uppväxt där hon ofta kände sig annorlunda. Som tonåring utvecklade hon ätstörningar och självskadebeteende. Idag har hon fått hjälp och vill använda sina erfarenheter för att stödja andra unga så att de slipper gå igenom det hon har gjort
Flicka sitter på golvet framför en våg med händerna för ansiktet

Anorexia nervosa – en dödlig sjukdom

Anorexia nervosa är en ätstörning där den sjuke försöker svälta sig för att gå ner i vikt. Det är den dödligaste psykiatriska sjukdomen och tio procent av de som drabbas dör till följd av sjukdomen. Ida Nilsson från Karolinska Institutet, har fått forskningsbidrag från Hjärnfonden för att undersöka vad som orsakar sjukdomen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta