Hjärnfonden
Ge en gåva

Carina Wattmo vid Lunds universitet är en av Hjärnfondens stipendiater 2016. Foto: Privat.

Yngre Alzheimerpatienter får sen diagnos

Yngre personer med Alzheimers sjukdom får diagnos över ett år senare än äldre. Det visar resultat från en unik långtidsstudie som har följt sjukdomsförloppet för yngre Alzheimerpatienter. Studien är gjord inom verksamhetsområde Minnessjukdomar på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

– Resultaten visar betydelsen av att yngre personer med Alzheimers sjukdom så snart som möjligt får en korrekt diagnos för att de ska kunna erbjudas behandling med bromsmediciner och därmed förbättra prognosen. Det säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och doktor i medicinsk vetenskap, som är en av forskarna bakom studien.

I tre år har forskare följt 1017 personer från Swedish Alzheimer Treatment Study (SATS) som behandlats med bromsmediciner, kolinesterashämmare för mild eller måttlig Alzheimers sjukdom.

Av dessa hade 143 (14 %) sjukdomsdebut före 65 års ålder vilket kallas tidig debut, och de övriga 874 personerna (86 %) var 65 år eller äldre vid debuten av symtom på Alzheimers sjukdom (sen debut).

Studien har undersökt hur sjukdomen utvecklas över tid när det gäller förmåga att klara sitt vardagsliv (ADL), och hur länge personerna vårdas på särskilt boende, samt jämfört utfallen mellan den yngre och äldre gruppen.

Behandlingen av unga startar senare

De yngre patienterna hade haft sjukdomssymtom under mer än ett år längre de äldre innan de fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Det innebär att sjukdomen hos yngre Alzheimerpatienter upptäcks i ett senare skede och att starten av behandling med kolinesterashämmare försenas. Något som kan försämra behandlingsresultatet.

Tidigare studier har visat att om behandling sätts in tidigt i sjukdomsförloppet så kan detta ge en långsammare försämring av både tankeförmågor och ADL över tid.

Studien visade också att de äldre patienterna hade sämre förmåga att klara sitt vardagsliv än de yngre, när studien började. Men det var ingen skillnad mellan grupperna i försämringshastighet av dessa förmågor över 3 år. Det visar på behovet av att regelbundet testa förmågan att hantera vardagen även hos yngre Alzheimerpatienter, inte minst för att öka trygghet och säkerhet vid till exempel bilkörning, möjligheten att sköta ekonomi och medicinering.

Ett anmärkningsvärt resultat i studien visade att genomsnittstiden på särskilt boende (4-5 år) inte skiljde sig åt mellan de yngre och äldre patienterna.

– Detta är viktig information till kommunala beslutsfattare eftersom vi vet att det finns farhågor om en yngre person med Alzheimers sjukdom placeras på ett särskilt boende så kommer personen att bo där under ”många, många år”, vilket inte stämmer för de flesta Alzheimerpatienter med tidig debut säger Carina Wattmo.

Källa: Pressmeddelande från Skånes universitetssjukhus.

Orginalartikel: Early- versus Late-Onset Alzheimer Disease: Long-Term Functional Outcomes, Nursing Home Placement, and Risk Factors for Rate of Progression

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta