Hjärnfonden
Ge en gåva

”Man får lära sig allt från början igen”, berättar Maja Havbring om tiden som efter stroken.

”Jag trodde att stroke bara drabbade gamlingar”

Maja Havbring var bara 44 år när hon drabbades av en stroke. Trots rehabilitering kämpar hon fortfarande för att komma tillbaka till arbetslivet. Hon och tiotusentals andra strokedrabbade svenskar hoppas nu på nya behandlingsformer och bättre rehabilitering. Ditt stöd till hjärnforskningen kan göra stor skillnad för deras livskvalitet!

Ge en gåva till den livsviktiga strokeforskningen

För åtta år sedan levde jag ett vanligt singelliv med vanliga problem. Jobb, pengar, relationer. När jag gick och la mig ”den sista kvällen” mådde jag bra – och skulle inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att jag skulle se tillbaka på den gamla vardagen som ett paradis.

När jag vaknade dagen därpå och skulle sätta ner fötterna dråsade jag rakt ner i golvet. Tack och lov hade jag telefonen bredvid mig så jag kunde ringa pappa. Han kom förbi direkt, kände som tur
var igen symtomen och ringde genast på ambulans. I efterhand har jag förstått hur otroligt viktigt tidsaspekten är.

På sjukhuset kunde de konstatera att jag hade fått en blödning mitt i hjärnan. Jag var tvungen att ligga helt stilla i flera dygn. Först vägrade jag tro att jag hade drabbats av stroke – det var väl bara
gamlingar som fick det? Men vänstra sidan var förlamad och jag hamnade i rullstol. Det allra värsta var ändå ovissheten, skulle mitt liv bli så här nu?

Jag bestämde mig för att jag skulle satsa allt jag förmådde, att jag skulle upp ur rullstolen. Och efter fyra månader av enormt intensiv träning kunde jag resa mig och gå själv. Under den tunga rehabiliteringen var galghumorn oss patienter emellan räddningen. Vad annat ska man göra än att skratta när man hör vuxna människor lära sig prata igen medan dreglet rinner?

För mig fungerade rehabiliteringen bra, för jag var medveten om mina rättigheter. Många jag har träffat på olika stroketräffar har däremot inte alls fått den vård de behöver. Ofta måste man stå på
sig för att få en plats. Men det klarar inte alla när skadorna på hjärnan har gjort dem både förvirrade och trötta. Den situationen gör mig riktigt upprörd!

I dag mår jag hur som helst mycket bättre än för åtta år sedan. Jag har blivit piggare och rör mig smidigare, ibland glömmer jag till och med min krycka. På sistone har jag gjort stora framsteg med
hjälp av en ny uppfinning – en dräkt som stimulerar musklerna över hela kroppen. För mig är den ett bevis på hur viktig utvecklingen av nya rehabiliteringsformer är för oss strokedrabbade.

Min högsta dröm nu är att kunna komma tillbaka i arbete. Det finns inget värre än att sitta och känna sig som en kostnad. Med hjälp av nya framsteg inom hjärnforskningen skulle vi kunna minska massor av mänskligt lidande – och stora samhällskostnader. Därför hoppas jag att du vill ge en gåva till Hjärnfonden!

 

Maja Havbring

Relaterat

Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta