Hjärnfonden
Ge en gåva

Vi var ett 20-tal personer som gick med i Hjärnfondens NPF-marsch till Utbildningsdepartementet den 18 augusti. Där överlämnade vi 593 barns berättelser om vad de behöver för att ha en bra skolmiljö. Foto: Ragnhild Ahlgren

NPF-marsch till utbildningsdepartementet

Hjärnfonden frågade barnen och deras föräldrar vad de behöver för stöd inför skolstarten på en särskild kampanjsida, fragabarnen.se . Den 18 augusti 2017 tågade vi i regn och rusk till utbildningsdepartementet där vi överlämnade 593 barns och föräldrars berättelser till statssekreterare Helene Öberg.

Uppropet som har fått ett stort gensvar visar exempel på de anpassningar som skolan kan göra för att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) ska klara skolarbetet och nå sin fulla potential. Att få sitta med hörlurar, få tydliga instruktioner eller ha lärare med kunskap om funktionsnedsättningar är några önskemål som många efterlyser för att må bra i skolan.

För många barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som kommer tillbaka till skolan efter sommarlovet väntar ännu ett tufft skolår med stor oro. På frågan vad barn med NPF behöver i skolan, har majoriteten av er svarat att skolmiljön är viktig.

”Isac behöver struktur och att alla har bestämda platser. Att lektionerna börjar och avslutas på samma sätt. Behöver ha en plats att gå undan till en stund när han blir arg eller det blir för mycket. Han behöver tydliga instruktioner och veta vad som förväntas utav honom och en uppgift åt gången”.

– Det är till synes ganska små anpassningar som föräldrar och elever med särskilda behov efterlyser för att få en bättre studiemiljö. Men om inte elevernas behov har analyserats tillräckligt och rektorn inte styr mot tydliga rutiner och ger personalen resurser, kompetens och tid att anpassa lärmiljön, finns det stor risk att rätt stöd uteblir. Bristande kunskap om funktionsnedsättningar är ett vanligt skäl till att många elever inte mår bra i skolan, säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Vi vill nu se insatser som gör att alla elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kan få en fullgod skolgång och se fram emot en skolstart med samma glädje och tillförsikt som andra elever.

  • En bred nationell utbildningssatsning med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för alla lärare, rektorer och annan skolpersonal. Bristande kunskap hos skolans personal är en orsak till att rätt stöd uteblir.
  • Kompetenshöjning på ledningsnivå. Rektor har en avgörande betydelse för att det finns tid, resurser och rutiner för bedömning, beslut om stöd, genomförande och uppföljning av barnens behov.
  • Anpassa lokaler och lärmiljö i skolan utifrån elevens behov. Skolmiljön är grundläggande för att alla elever ska nå sin fulla potential i sitt lärande och i sin utveckling. Många gånger handlar det om små anpassningar som kan ge stor effekt.
  • Krav på individuella planer med anpassade insatser för alla elever med NPF eller andra svårigheter mer kontinuerligt följs upp så att de når längre i sin kunskapsutveckling. Skolan behöver försäkra sig om att de extra anpassningar och stöd som ges har avsedd effekt annars behöver man förändra dessa.

Alla barn ska ges möjlighet att nå sin fulla potential – inte enbart nå godkända resultat. Idag finns inte tillräcklig kunskap kring vilka behov barn med NPF-diagnoser har för att klara av sin skolgång. Vi har samlat berättelser från 593 barn och föräldrar om vad just de behöver för att må bra och känna tillräckligt stöd från skolan. Enkla anpassningar som att Erik vill kunna gunga i stolen, Ahmed behöver tydliga instruktioner i god tid och Sara mår bäst om hon får lyssna på musik under provet.

Vi vill att alla barn ska kunna nå sin fulla potential.

Du kan se en film från vår marsch här:

Relaterat

AnnSophie Forsell

“Vi måste NPF-säkra skolan”

För AnnSophie Forsells söner innebar skoltiden ett stort lidande. Nu kämpar hon för att andra barn med NPF ska få rätt förutsättningar: – Vi måste NPF-säkra skolan och sluta se våra unga som en kostnad.
Alexander Forselius. Foto: Daniel Ström

Alexander om sin skolgång: “Skolan måste bli mer flexibel för elever med NPF”

För barn som lever med NPF är skolan ofta en stor utmaning. Alexander Forselius, som minns svårigheterna från sin egen skolgång, anser att man måste göra mer för att skapa en inkluderande miljö.
Joanna Lundin

Forskare: NPF-anpassningar i skolan gynnar fler

Kunskapen om NPF-diagnoser har ökat, men det finns fortfarande ett behov av att omsätta denna kunskap i praktiken. Joanna Lundin, rektor och NPF-pedagog, arbetar med att öka förståelsen för NPF i skolan.
En bild elever och en lärare i ett klassrum.

Skapa en jämlik utbildning: Verktyg och modeller för skolpersonal

En hjärnmedveten och inkluderande skola gynnar alla barns skolgång, men kan vara särskilt viktig för elever med NPF. Här är tips på verktyg och modeller att arbeta efter för dig som lärare.
Två elever studerar

God lärmiljö för alla

Hur kan lärare skapa en mer inkluderande undervisning? Forskningen visar att individuellt stöd, samarbete med föräldrar och tid för uppföljning av elever med NPF är särskilt viktigt.
En flicka sitter vid ett bord och skriver på ett papper.

Skapa en hjärnmedveten skola

En hjärnmedveten skola gör det möjligt för skolan att uppfylla sitt utbildningsuppdrag och för elever att nå kunskapsmålen. Här kan du läsa mer om hur skolan kan bli mer hjärnmedveten.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta