Hjärnfonden
Ge en gåva

Stamceller kan hjälpa hjärnans återhämtning efter stroke

I dag är träning den enda behandling som kan erbjudas patienter som fått en hjärnskada och t.ex. blivit förlamade, tappat känseln eller utvecklat talrubbning efter en stroke. I Lund arbetar professor Zaal Kokaias forskargrupp med att ta fram en ny behandlingsmetod. Genom att transplantera stamceller till den skadade hjärnan skulle patienten kunna återfå förlorade funktioner. Zaal Kokaia är optimistisk och ser stora möjligheter med metoden.

Zaal Kokaia från Lunds universitet forskar om hur stamceller kan användas för att behandla hjärnsda efter stroke. Foto Kennet Ruona, Lunds universitet
Zaal Kokaia från Lunds universitet forskar om hur stamceller kan användas för att behandla hjärnsda efter stroke. Foto Kennet Ruona, Lunds universitet

 

-Vi vet att stamceller har stor potential, först och främst för att de kan ersätta skadade celler, men också genom att de ger ifrån sig ämnen som får de omkringliggande nervcellerna som överlevt stroke att fungera bättre.

Zaal Kokaia och hans forskargrupp använder stamceller vilka de tar fram från mänskliga hudceller som först “omprogrammeras” till att bli så kallade pluripotenta stamceller.  Dessa stamceller behandlas sedan så att de får egenskaper som gör att de omvandlas till nervceller när de transplanterats till hjärnan.

-Vi har transplanterat de här cellerna till hjärnan på råttor och möss med stroke-liknande skador och sett att cellerna överlever, kommunicerar med andra nervceller och blir en del av det nätverk av nervceller i värdhjärnan som finns runt skadan. De verkar också stimulera andra celler runt omkring på ett positivt sätt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Minnet förbättras efter celltransplatation

Att de transplanterade cellerna både kan ta emot och skicka ut signaler till andra nervceller är en förutsättning för att metoden ska fungera.

– När vi transplanterar de här cellerna förbättras försökdjurens rörelseförmåga.  Vi kan mäta elektrisk aktivitet i de transplanterade cellerna när vi berör exempelvis en tass vilket innebär att cellerna reagerar på känselstimuli.  Preliminära resultat tyder på att de transplanterade cellerna också kan förbättra minnet och andra kognitiva funktioner. Detta är viktigt eftersom den kognitiva förmågan försämras hos många strokepatienter.

Viktiga frågor som forskarna måste besvara är hur länge de transplanterade cellerna överlever och om metoden fungerar på äldre djur. Det är vanligare att äldre personer får stroke även om denna sjukdom också kan drabba yngre.

-I våra studier har vi sett att de transplanterade cellerna överlever minst sex månader. Det är lång tid i en råttas liv.  Vi har också sett att stamcellerna överlever, omvandlas till nervceller, byggs in i värdhjärnans nätverk och förbättrar vissa funktioner när de transplanteras till äldre djur. Detta ger hopp om att metoden även skulle kunna användas på äldre strokepatienter.

Stroke är en komplex sjukdom som behöver många behandlingsmetoder

Det kvarstår dock mycket forskning innan den här metoden kan användas på patienter men Zaal Kokaia är optimistisk att försöken på djur skall leda fram till att metoden i framtiden kan testas på människor. Det har gjorts stora framsteg när det gäller forskningen om att använda stamceller i behandlingen av Parkinsons sjukdom och många lärdomar därifrån kan säkert appliceras på stroke.

-Stroke är en komplex sjukdom och det behövs flera sätt att behandla den på. I det akuta skedet finns behandlingar som gör att en blodpropp kan lösas upp eller avlägsnas.  Den metod som vi arbetar med syftar inte till att behandla den akuta fasen utan om att reparera den skadade hjärnan så att patienten återfår förlorade funktioner. Vi tror att stamcellerna kan förbättra effekten av träning och rehabilitering och att metoden därför kan bli till stor hjälp för patienter som drabbats av stroke.

Relaterat

En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta