Det senaste Nobelpriset i medicin gick till tre forskare som hade upptäckt hur dygnsrytmen fungerar på molekylär nivå. Det är en grundläggande funktion hos många organismer – och påverkar förstås bland annat sömnen.
Två av 2017 års Nobelpris är av intresse för hjärnforskningen
Lars Olson är professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare. Han har även varit ledamot i Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet. Här berättar han om de senaste Nobelpriserna i medicin respektive kemi, som båda har intressanta kopplingar till hjärnforskningen. Läs om de viktiga upptäckterna – som också visar hur mycket arbete som återstår. Och därmed varför ditt stöd till hjärnforskningen är så viktigt.
Det senaste Nobelpriset i medicin gick till tre forskare som hade upptäckt hur dygnsrytmen fungerar på molekylär nivå. Det är en grundläggande funktion hos många organismer – och påverkar förstås bland annat sömnen. Möjligheterna med upptäckten är därför många.
Lars Olson ser, ur hjärnforskarens perspektiv, en möjlig koppling till Hortons huvudvärk. Den innebär en extrem form av huvudvärksattacker, som vanligen kommer väldigt regelbundet – vanligtvis kl 22–04 varje dag under en viss årstid. Ett rimligt antagande är därför att cellernas dygnsrytm har en avgörande betydelse för sjukdomen.
Dålig sömnkvalitet kan ha betydelse för Alzheimers sjukdom och depression
Det är också klarlagt att sömn har flera mycket viktiga funktioner för hjärnan. Allt från depression till Alzheimers sjukdom kan påverkas av sömnkvaliteten. Att få mer kunskap om dygnsrytmens grundläggande funktioner är därför ett stort framsteg.
Lars Olson vill också nämna 2017 års kemipris. Där belönades tre forskare som var med och tog fram en ny sorts mikroskop. Kryoelektronmikroskopet, som det heter, har förmågan att ta fram tredimensionella bilder av livets olika molekyler i mycket hög upplösning.
Det är till stor hjälp för att förstå en lång rad sjukdomar, till exempel demens, depression och Parkinsons sjukdom. Men också för att på ett bättre sätt förstå hur friska nervtrådar skickar och tar emot signaler med hjälp av signalsubstanser. Enligt Lars Olson går det inte att överskatta hur viktigt detta är för hjärnforskningen.
Men vi vet trots det alldeles för lite om hjärnan. Vi kan fortfarande inte bota flera av våra vanligaste och svåraste folksjukdomar. Därför gör ditt stöd till Hjärnfonden skillnad.
