Hjärnfonden
Ge en gåva

Stefan Waernberg skadades allvarligt vid en MC-olycka 2014 och fick en stor skada på hjärnan.

“Det är vår dröm att han skall kunna gå igen”

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet. Allt från förmågan att röra sig till hjärntrötthet och relationer med andra människor. Ann-Marie Kling har på nära håll upplevt hur livet ändras i ett slag

– Stefan skulle bara åka ut en sväng och testa motorcykeln, det var en så vacker augustikväll. Han åkte på småvägarna runt Skurup där han bodde och där mötte han minibussen, säger Ann-Marie Kling, mamma till Stefan Waernberg.

Stefan skadades allvarligt vid olyckan 2014 och fick en stor skada på hjärnan. Han fördes först till Lunds universitetssjukhus och vårdades på intensiven där. Efter det har han legat på flera sjukhus för rehabilitering. Vägen tillbaka har varit lång och rehabiliteringen har inte alltid fungerat bra, men pågår fortfarande.  En bra rehabilitering är avgörande för att öka livskvaliteten för den som drabbats.

Mycket förändras efter en hjärnskada

Förändringarna i hjärnan efter en hjärnskada kan innebära att aktiviteter som förr var självklara nu kan vara svåra eller omöjliga att utföra. Det kan handla om att den drabbade måste lära sig att gå och tala igen, eller att kunna äta på egen hand.

Idag får Stefan hjälp på aktivitetscentret Fröet i Malmö, med en fantastisk personal och det har gjort stor skillnad menar Ann-Marie Kling. Fröet har en daglig verksamhet som riktar sig till personer som har en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder. Stefan bor nu hemma med personlig assistent, både extern assistent och sin fantastiska fru.

– Rehabilitering som Fröet ger skulle satts in redan då han skrevs ut från sjukhuset. Där finns en stor brist i vården, säger Ann-Marie Kling. Stefan är sittande i rullstol och “på banan”, men med viss minnesförlust, inkontinens, spastisitet och synförlust i sidled, fortsätter hon. Men han blir bättre och bättre och kan hjälpa till när han skall i och ur bilen. Vi är glada för alla framsteg. Det är vår dröm att han skall kunna gå igen.

Minnesträning

Ann-Marie och hennes man har flyttat till Skåne för att vara nära Stefan. Varje gång de ses minnestränar Ann-Marie med honom. Han får också stort stöd av sin fru och Ann-Marie påpekar hur viktigt det är att ha anhöriga som kan stötta när en sådan här sak händer.

– Det skrivs varje dag om trafikolyckor och om personer som skadas svårt. Jag tänker på de som inte har anhöriga som kan tillvarata deras intressen exempelvis vad gäller rehabilitering. De har en svår situation. På så sätt har ju Stefan det bra. Jag vill rikta en varning till alla trafikanter, både bilförare och motorcyklister. Var försiktiga i trafiken och var rädda om er. Håll hastighet och avstånd. Redan i år har alltför många mc-förare mist livet, avslutar Ann-Marie vårt samtal.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Anna Gard, doktorand vid Lunds universitet, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus.

Skadad nerv bakom elitidrottares långvariga besvär efter hjärnskakning

Många elitidrottare som drabbats av hjärnskada lider av besvär som påverkar vardagen, men där vården inte kunnat hjälpa dem som drabbats då orsaken varit okänd. Nu visar en klinisk studie ledd av forskare vid Lunds universitet att problemen kan ha sitt ursprung i skador i vestibularisnerven.
Ishockeyspelare

Upprepade hjärnskakningar – ett problem för idrottare

En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet för den som drabbats, från motoriska problem och hjärntrötthet till relationer med andra människor. Hjärnans egen förmåga till läkning är begränsad efter en hjärnskada.
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist - ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Maud Stenberg vill förbättra kunskapen om traumatisk hjärnskada

Traumatiska hjärnskador utgör ett stort folkhälsoproblem och är en vanlig orsak till funktionsnedsättning hos personer i arbetsför ålder. En hjärnskada kan få stora konsekvenser och påverka hela livet, från motorik och hjärntrötthet till relationer till andra människor. Maud Stenberg, en av Hjärnfondens stipendiater vill öka kunskapen om det långsiktiga förloppet efter en traumatisk hjärnskada.
Christian Göritz, docent på Karolinska Institutet forskar om ryggmärgsskador. Foto: Karolinska Institutet

Hopp om nytt sätt att läka ryggmärgsskador

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta av med vissa funktioner permanent. Nu har Christian Göritz och hans medarbetare vid Karolinska Institutet hittat ett sätt att främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta