Hjärnfonden
Ge en gåva

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens.

Han för demensforskningen framåt på flera sätt

Henrik Zetterberg är professor i neurokemi och forskar – med stöd av Hjärnfonden – på nya metoder att tidigt upptäcka frontallobsdemens. Han hoppas att det arbetet kan göra det enklare att få fram botemedel. Din gåva gör att kampen mot demens går snabbare!

Du har inriktat dig på så kallade biomarkörer, kan du berätta mer?
– För att upptäcka demens tidigt, innan det går att se på röntgenbilder, skulle vi behöva ta tester på hjärnvävnad. Och det säger sig självt att det inte går. Därför försöker vi hitta särskilda molekyler som är tecken på sjukdom. De molekylerna kallas biomarkörer och finns i olika kroppsvätskor, eftersom de läcker ut från sjuka hjärnceller.

Vad är fördelarna med att kunna göra en tidigare diagnos?
– I fallet med frontallobsdemens så påverkar sjukdomen ofta ork och lust. Dessutom drabbas ofta ganska unga människor. Många får därför en psykiatrisk diagnos, som depression. Det leder till onödiga behandlingar och utdragen ovisshet. Men den stora fördelen är att det kan skynda på utvecklingen av effektiva läkemedel.

Hur kan biomarkörerna bana väg för ett botemedel?
– Vi tror att de kan göra läkemedelstesterna både snabbare och billigare.Först säkerställer biomarkörerna att man tar in patienter med ”rätt” diagnos. Sedan kan förändrade halter av dessa molekyler hos patienterna påvisa att behandlingen fungerar.

Varför är just denna hjärnforskning viktig?
– Det handlar om en elak sjukdom som förstör livet för många, jag har sett hela familjer bryta samman. Och idag kan vi inte göra ett dugg för patienterna. Det behövs ett genombrott. Vi ser nu väldigt spännande resultat från vår forskning, det ger mig hopp. Samtidigt behövs det ständigt mer resurser, därför är stödet från Hjärnfonden så viktigt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta