Hjärnfonden
Ge en gåva

Vid mild kognitiv svikt kan du ha svårt att planera och utföra saker som att beställa en resa på internet. Foto: iStock

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

Lindrig kognitiv svikt innebär en lindrig kognitiv nedsättning som är fastställd utifrån tester eller uppgifter från anhöriga, men där diagnoskriterierna för demenssjukdom inte är uppfyllda. Svikten är heller inte så omfattande att det sociala livet eller arbetet påverkas. Ibland kan symtomen gå tillbaka. Det finns flera anledningar till kognitiv svikt. Det kan bero på vitaminbrist, stress, depression eller läkemedelsbiverkningar. Det är alltid viktigt att utreda orsaken till den kognitiva försämringen så att rätt behandling kan sättas in.

Kognitiv svikt kan vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimer men för att få diagnosen Alzheimer måste det finnas fastställda förändringar av biomarkörer som tyder på Alzheimers sjukdom. Det kan t.ex. vara mätningar av biomarkörer i ryggvätskan.

Symtom eller tecken på kognitiv svikt

Minne:  Du har svårt att komma i håg vad som hände förra veckan.

Uppmärksamhet:  Du har svårt att ta in information och det är svårt att prata.

Rumsuppfattning: Du har svårt att hitta rätt väg i ett område som du känner bra.

Språk: Du har svårt att hitta rätt ord och kan ha svårt att hänga med i en konversation.

Social kognition: Ditt beteende och omdöme förändras.

Planera: Du har svårt att laga mat, beställa en resa på internet eller betala räkningar.

Källa: Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta