Hjärnfonden
Ge en gåva

Forskaren Robert Persson Asplund – Stressbehandling via nätet ger snabbare hjälp

Det kan ta lång tid att få hjälp för den som lider av stress. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program som gör stressbehandling mer lättillgänglig.

För många som lider av stress eller utmattning kan det ta lång tid att få hjälp och det kan dessutom vara relativt kostsamt. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program kallat iStress som gör stressbehandling mer lättillgängligt eftersom deltagarna själva kan göra det hemma i soffan.

Robert Persson Asplund har intresserat sig för stress både inom sitt arbete som kliniker och som forskare. Han arbetar som legitimerad psykolog inom företagshälsovården där han träffar många som lider av stress och utmattning. I sitt arbete som forskare vid Linköpings Universitet har han och hans kollegor utvecklat en internetbaserad behandlingsmetod för stressrelaterad ohälsa, som de nu håller på att utvärdera.

Programmet riktar sig till personer med mildare stressymtom och görs via internet – på mobil, surfplatta eller dator. Syftet är att minska risken för stress och utmattning och bidra till förbättrad arbetsförmåga hos deltagarna. Om man tidigt fångar upp personer i riskzonen kan man minska risken för att allvarligare symtom uppkommer.

Kan göra övningarna hemma i soffan

Eftersom programmet är internetbaserat kan deltagarna själva bestämma när och var de vill göra övningarna. Under tio veckor arbetar de med olika hemuppgifter, som till exempel att läsa texter, se filmer eller lyssna på ljudklipp. I praktiken handlar det om att träna på att sätta gränser, utmana perfektionism och överdriven noggrannhet eller att arbeta med andra områden som deltagarna har svårt för och som är förknippade med stress. Varje vecka har deltagarna kontakt med en psykolog via mejl eller telefon för att stämma av hur det går och för att få uppmuntran.

– En av de stora fördelarna med programmet är att deltagaren kan göra det när och var det passar dem bäst. De kan när som helst gå tillbaka och se vad de har gjort tidigare eller göra om uppgifter som de vill träna mer på.

Programmet leder till minskad stress

Innan programmet påbörjas får deltagarna besvara ett antal frågor om sin psykiska hälsa. Efter att det avslutats besvaras samma frågor igen för att se om den psykiska hälsa har förbättrats. Deltagarna följs också upp under det efterföljande året för att se om effekterna står sig över tid.

– Resultaten från programmet ser väldigt bra ut och vi har sett starka effekter. Alla självskattade faktorer har förbättrats, som stress, utmattning, depression, oro ångest, sömn och kognition. Vi har också sett positiva effekter på deltagarnas möjlighet att återgå i arbete.

Hittills har 183 personer deltagit i studien, men Robert och hans kollegor hoppas på att det ska bli fler. Ambitionen är att programmet ska få nationell spridning och kunna användas som ett behandlingsalternativ inom primärvård, företagshälsovård och studenthälsan.

Fyra goda råd

För att minska risken att drabbas av ohälsosam stress är det viktigt att ta väl hand om sig, vara uppmärksam på tidiga varningssignaler och ge sig tid för återhämtning. Och för att det ska vara möjligt att stressa ner och må bra i vår vardag delar Robert med sig av fyra goda råd som kan hjälpa:

  • Försök att helt släppa det som stressar
  • Sträva efter att uppnå fysisk och mental avslappning
  • Styr själv över din återhämtning
  • Försök hitta tillfällen där du får känna dig duktig för den du är, inte för det du presterar

Relaterat

En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
Hjärnfondens stipendiat 2023, Jenny Larsson.

Jenny Larsson vill hitta behandling för gångstörningar

Med en åldrande befolkning ökar utmaningarna med gångstörningar, vilket kan leda till fler fall och ökad risk för dödlighet. Hjärnfondens stipendiat Jenny Larssons forskning syftar till att förbättra utredning och behandling för de som drabbas.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta