Sanaz Gabery – så påverkar Huntingtons sjukdom känslor och lust

Namn: Sanaz Gabery
Universitet: Lunds universitet
Hemort: Malmö
Forskningsområde:Huntingtons sjukdom

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka?

Huntingtons sjukdom är en allvarlig ärftlig dödlig sjukdom som ger en kombination av motoriska (rörelser) och psykiatriska symtom som oftast uppkommer i ett tidigt skede av sjukdomen.

Idag finns inget sätt att bota sjukdomen. Forskningsfynd har visat att personer som drabbas av Huntingtons sjukdom får en minskning av hjärnans grå substans (cellkroppar) i hjärnans motorcentrum vid Huntingtons sjukdom. Det kan förklara en del av de motoriska symptomen som drabbar patienterna.

Nyligen har forskarna hittat att det även finns förändringar i hjärnans vita substans, axoner, som sammankopplar cellkropparna. Axoner är långa, smala utskott som leder ut signalerna från en nervcell mot nästa nervcell.

De förändringarna verkar dessutom ske i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet, före förändringen i den grå substansen. Därför vill vi undersöka hur vitsubstansen är påverkad i de delar av hjärnan som tillhör det limbiska systemet. Det limbiska systemet styr våra känslor, lust och en del av våra tankefunktioner.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av Huntingtons sjukdom?

Vi vill med våra studier förstå vilken roll vitsubstansförändringar i det limbiska systemet spelar vid  sjukdomsutvecklingen av Huntingtons sjukdom. Dessa förändringar kan kanske till en viss del förklara uppkomsten av de tidiga icke-motoriska symptomen som påverkar många Huntington patienter. Vi hoppas att våra resultat kan bana väg för utveckling av nya behandlingsstrategier vid  sjukdomen.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde som rör Huntingtons sjukdom?

Det har gått över 25 år sedan den sjukdomsframkallande genen vid Huntingtons sjukdom upptäcktes.  Fortfarande kvarstår många grundläggande frågor kring vilka biologiska förändringar som sker i hjärnan och vilken betydelse de har för sjukdomsutvecklingen. Därför behövs det mer forskning som kan bidra till utvecklingen av nya behandlingar för Huntingtons sjukdom.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

Så länge jag kan minnas har jag alltid varit nyfiken på hur kroppen fungerar. Som liten älskade jag att bläddra i medicinböcker. Någonstans längs vägen blev jag fascinerad av hjärnan och hur den tillåter oss att åstadkomma den tankeverksamhet och det driv som gör oss så unika. Min nyfikenhet har nog aldrig lagt sig, och jag fortsätter att vilja lära mig mer om hjärnan.

Vad är din drivkraft som forskare?

Under åren som jag har varit involverad i Huntingtonforskning har jag haft möjligheten att delta på patientträffar och sammankomster. Att få ta del av när patienter och deras anhöriga berättar om hur sjukdomen påverkar deras liv har haft en stor inverkan på mig. Dessa möten fortsätter att verka som en katalysator för mig i det arbete som jag gör.

Fakta om Huntingtons sjukdom

• Huntingtons sjukdom är en ärftlig sjukdom som ger en störd funktion hos nervceller i hjärnan
• Den kallas ibland för danssjuka eftersom en del av besvären består i ofrivilliga rörelser
• Diagnos ställs genom en neurologisk undersökning och fastställs med DNA-analys
• Det vanligaste är att patienter insjuknar vid 35-40 års ålder, men det kan börja redan före 20 års ålder