Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi på Karolinska Institutet

Flera Nobelpris 2018 har stor betydelse för Hjärnforskningen menar Lars Olson, professsor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Tre Nobelpris intressanta för hjärnforskningen

Laserverktyg, snabbare evolution och ny tumörbehandling – tre Nobelpris som är speciellt intressanta för hjärnforskningen. Här förklarar professor Lars Olson varför.

Fysik – olika slags fantastiska laserverktyg

– Dessa forskare har utvecklat olika former av fantastiska laserverktyg. Bland annat laserpincetten, en slags stråle som kan hålla i en enda molekyl eller cell i taget. Men också smalare och starkare lasrar som det går att operera med. Det finns oändligt många användningsområden, både kliniskt och forskningsmässigt.

Kemi – som evolutionen fast snabbare

– Pristagarna har använt sig av samma princip som evolutionen, fast mycket snabbare. De har, enkelt sagt, provat att ändra på olika gener och se om de nya proteiner som cellerna bildar är bättre eller sämre. Metoden har använts till allt från att ta fram enzymer som bryter ner ved till att ta fram antikroppar som motverkar autoimmuna sjukdomar. Just antikroppar är en av de mest lovande behandlingsformerna för till exempel Alzheimer och Parkinson.

Fysiologi eller medicin – ny behandling av hjärntumörer 

– Det är hur häftigt som helst, forskarna har lyckats ta bort en sorts broms i kroppen. Det gör att immunförsvaret kan angripa cancerceller, vilket har haft närmast miraku­lösa effekter på vissa sorters cancer. Ur hjärnans synvinkel är det en väldigt viktig upp­täckt, eftersom tumörer i hjärnan ofta är svåra att komma åt med andra behandlingar.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta