Hjärnfonden
Ge en gåva

Stressforskaren Ulla Peterson: Samtalsstöd kan förebygga stress

Ulla Peterson vid Linnéuniversitet forskar på om det går att förebygga stress. Hon har nyligen presenterat en rapport som visar att det går att minska utmattning, stress och ångest genom att låta medarbetare delta i kollegiala samtalsgrupper.

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor vid Linnéuniversitetet

Forskaren Ulla Peterson började intressera sig för stress redan under 90-talet när sjukskrivningstalen på grund av utmattningssyndrom började skjuta i höjden. Hon har nyligen avslutat ett samarbetsprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting, där reflekterande kollegiala samtalsgrupper har testats som en metod för att förebygga stress och utmattning. Metoden bygger på att personer i riskzonen får samtala i grupp med andra från samma yrkeskategori och med liknande erfarenheter.

Deltagarna får bestämma innehåll

Grupperna som består av 5–8 deltagare träffas två gånger i veckan, under elva veckors tid. Med vid samtalen är en utbildad handledare som stödjer gruppen i diskussionerna. Syftet med samtalen är att deltagarna ska hitta förebyggande åtgärder och strategier för att bättre kunna hantera sin situation. De kan också ge varandra stöd och utbyta erfarenheter. Grupperna får tillsammans bestämma vad de vill prata om när de träffas.

– Stress är ett komplext fenomen med många olika orsaker. Därför finns inga förutbestämda ämnen som grupperna ska diskutera, utan de får själva vara delaktiga i att formulera vad de tror är orsaken. Utifrån det formulerar grupperna sedan egna teman som diskuteras, säger Ulla Peterson.

Olika teman som har kommit upp under diskussionerna har varit personliga faktorer som att sätta gränser, återhämtning, ensamhet, balans och hälsa. Men det har också handlat om frågor utanför det personliga planet så som klimatet på arbetsplatsen, ledarskap och relationen till kollegorna.

Flera positiva effekter

Utvärderingen som Ulla Peterson publicerat, baseras på en enkätundersökning som gjorts efter sista gruppdiskussionen samt ett antal månader efter. Deltagarna rapporterade lägre grad av utmattning, ångest och depressiva symtom. De upplevde också en lindning av stressymtom, ökad medvetenhet och insikt om sin situation och att de hade fått mer tid för reflektion. Dessutom noterades vissa sekundära effekter:

– Det som har diskuterats i grupperna har varit utifrån individen perspektiv, men samtidigt har frågor som rör verksamheten kommit upp. Handledarna har fört frågorna vidare, vilket har haft en spill over-effekt till organisationen och gjort att de har kunnat jobba vidare med frågorna på arbetsplatsnivå.

Ulla Peterson fortsätter:

– Sammantaget verkar de kollegiala samtalsgrupperna ha slagit väl ut och vi har fått positiva utvärderingar från både handledare och deltagare. Vi ser att det har betytt mycket för dem att vara med, vilket är väldigt roligt för oss!

Kan få bred användning

Hittills har samtalsgrupperna testats på yrkesgrupper som förskolelärare, barnskötare, socialassistenter i tolv kommuner och två landsting och regioner. Metoden har tidigare också testats i ett landsting där olika yrkeskategorier deltog och även där upplevde deltagarna bättre hälsa och mindre krav/stress i arbetet efter deltagandet jämfört med en kontrollgrupp. De beskrev ökad delaktighet och ökade utvecklingsmöjligheter i arbetet och att stödet på arbetsplatsen hade ökat efter deltagande i gruppen.

– Men metoden kan även användas för andra yrkesgrupper. Det enda som behövs är en lokal och en utbildad handledare, vilket gör metoden relativt billig och enkel att sprida. Om möjligheterna Det har varit stor efterfrågan på handledarutbildning efter att slutrapporten publicerades. Flera handledarutbildningar har också genomförts och ytterligare utbildningar planeras till hösten. Att arbeta förebyggande för att lindra/förhindra stress och utmattning känns angeläget eftersom det medför mycket onödigt lidande för den enskilde individen, men det får också negativa konsekvenser för arbetsplatsen och för samhället i stort. Då resultatet hittills har varit positivt i de kommuner och landsting där den testats är min förhoppning att metoden kan spridas även till andra verksamhetsområden och komma fler människor till del.

 

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor
vid Linnéuniversitetet (Foto: Gun Hjortryd)

Referenser

Peterson, U., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M. & Nygren, Å. (2008). Reflecting peer-support groups in the prevention of stress and burnout: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing, 63 (5), 506-516.

Slutrapporten finns att läsa på SKL:s hemsida
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/forebygga-och-forkorta-sjukskrivningar/kollegiala-samtalsgrupper-reflekterande-samtal-med-kollegor/

 

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Hjärnfondens givare samlade in 330 miljoner 2024

Givarnas stöd till hjärnforskningen kommer att bidra till nästa viktiga genombrott. Det går förstås inte att säga exakt när det kommer eller vad det innebär, däremot vet jag att hjärnforskningen ständigt går framåt.
En symbolisk bild av en hand som placerar ett mynt i en hjärna, vilket representerar investering i hjärnforskning och vikten av ekonomiskt stöd för vetenskapliga framsteg.

7,2 miljoner kronor extra till hjärnforskningen

Hjärnfonden delar ut extra forskningsbidrag på 7,2 miljoner kronor. Tolv forskare inom neurovetenskap får 600 000 kronor var.
Porträtt av Hjärnfondens generalsekreterare, Anna Hemlin.

God jul från generalsekreterare Anna Hemlin

Under året har Hjärnfonden fyllt 30 år och under dessa trettio år har hjärnforskningen tagit väldigt stora kliv framåt. Varje krona Hjärnfonden får in från våra givare bidrar till forskningsframsteg som gör att fler människor får leva mer – och längre.
Oscar Fernandez-Capetillo, professor på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet.

I dag går det inte att stoppa ALS, men lovande hjärnforskning pågår

Vid ALS bryts nerver som styr muskler ner, vilket gör att patienterna blir alltmer förlamade. De flesta dör några få år efter diagnos, ofta till följd av andningssvikt. Här berättar professor Oscar Fernandez-Capetillo om behovet av framsteg inom ALS-forskningen.
Eva Hedlund, professor i neurokemi, forskar om ALS vid Stockholms universitet. Foto: Sören Andersson

ALS-forskning i framkant ger hopp för framtiden

Forskningen kring den obotliga sjukdomen ALS har tagit jättekliv de senaste åren. På Stockholms universitet forskar man på olika typer av nervceller, för att bättre förstå hur ALS uppkommer.
Karin Forsberg forskar om ALS vid Umeå universitet

ALS-forskaren: “Vi befinner oss vid en brytpunkt”

Flera nya bromsmediciner mot ALS testas just nu och neurologen och forskaren Karin Forsberg känner sig hoppfull inför framtiden: – Vi börjar faktiskt se ljuset i tunneln, konstaterar hon. Att drabbas av ALS är en tragedi både för den sjuke och för omgivningen. Idag finns inget botemedel och sjukdomen leder oundvikligen till döden, genom att kroppen förlamas bit för bit.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta