”Jag kände själv inte att det var något som var fel”
Efter Aspergerdiagnosen blev datorn och ett lugnt rum räddningen för Alexander Forselius. I den här filmen berättar han om hur det är att ha Aspergers syndrom.
I Sverige har 1-2 procent av befolkningen en diagnos inom det som kallas autismspektrumtillstånd, AST, dit Aspergers syndrom och autism hör. När man har autism bearbetar hjärnan information på ett annat sätt än de flesta andra. Den som har autism kan tycka det är svårt att veta hur de skall bete sig i olika situationer, ha svårt att tolka kroppsspråk och förstå andras känslor och tankar. Det är också vanligt att ha specialintressen, och att upprepa vissa beteenden.
Här kan du läsa mer om autism.
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar
Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Tidiga tecken på autism
Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar
Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Därför påverkar könet när du får din diagnos
Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”
När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?
Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.
