Hjärnfonden
Ge en gåva
Stroke skrivet på en huvudform

Stroke – en kamp mot klockan

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av att en propp eller blödning försämrar syre och energitillförseln till hjärnan. Utan syre och näring dör 1,9 miljoner nervceller per minut.

Stroke är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. Om du misstänker att du själv eller någon annan fått en stroke ska du ringa 112. 

Ju längre tid det går innan den som drabbas av en stroke får behandling desto större blir skadan. Beroende på var i hjärnan skadan sker kan du plötsligt förlora funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.  

Varje år drabbas ca 25 000 personer i Sverige av stroke. De flesta, mer än 80 procent, är över 65 år. Stroke är den kroppsliga sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhusnärmare en miljon vårddagar årligen. 

Blodpropp 

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan. Det gör att blodet inte kan tillföra syre och näringsämnen till de delar av hjärnan som ligger efter proppen, vilket gör att vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår.  

Blodproppen kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan, ofta är det ett mindre blodkärl i de djupa delarna av hjärnan som täpps till. En blodpropp kan också komma från andra delar av kroppen och följa med blodet till hjärnan. Till exempel kan en propp uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat. 

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer som gör att hjärtat slår oregelbundet. Hjärtat kan inte pumpa runt blodet lika effektivt och cirkulationen i hjärtats förmak försämras vilket gör att det lättare bildas proppar som kan transporteras till hjärnan. 

Hjärnblödning 

Resterande fall av stroke beror på att ett blodkärl brister, antingen inne i hjärnanca tio procent eller på hjärnans yta, ca fem procent.  

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.  

När ett blodkärl brister och blodet rinner ut i hjärnan, kan det dels skada hjärnvävnaden direkt och dels stoppa blodet från att leverera syre och energi, precis som vid en propp.   

Symtom vid stroke 

Symptomen vid stroke är ofta väldigt lika oavsett om det orsakas av en propp eller en blödning. Vid en stroke slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men vanliga symtom är: 

  • svaghet eller förlamning i ansiktet, en arm, hand eller ben 
  • domningar i ena kroppshalvan 
  • att plötsligt få svårt att tala  
  • svårigheter att förstå vad någon annan säger 
  • plötsligt få synrubbningar, på ena eller båda ögonen 
  • att bli förvirrad 
  • att bli yr, få problem med balansen och svårt att gå 
  • kraftig och ihållande huvudvärk   

TIA – transitorisk ischemisk attack 

En TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Den orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp. Symtomen liknar de du får vid en stroke men är kortvariga, från några minuter till maximalt 24 timmar.

TIA ska ses som en varningssignal för att få en stroke och du bör därför alltid söka vård omgående även om symtomen och besvären försvunnit. 

Källor: Stroke – Special health report från  Harvard Medical School, Riksstroke, Vårdguiden 1177

Relaterat

Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Daniel Twohig forskar vid Lunds universitet

Daniel Twohig vill behandla stroke med stamceller

I Sverige är stroke en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. I dag finns inget läkemedel som kan hjälpa hjärnans återhämtning efter en stroke. Daniel Twohig, en av Hjärnfondens stipendiater, arbetar med att ta fram en ny behandlingsmetod baserad på stamceller.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta