Hjärnfonden
Ge en gåva
Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

Så här behandlas stroke

När du har symtom på en stroke är det viktigt att du undersöks på sjukhus omedelbart. På sjukhuset undersöker läkarna om du fått en hjärnblödning eller en propp, lokaliserar var skadan sitter och vilka funktioner som påverkats.

På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov.  Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.  Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.

Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.

Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.

Om du fått en blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.

En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodproppen i hjärnan. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt eftersom det är en behandling som endast kan ges fyra till fem timmar efter insjuknandet. Du får den blodproppslösande medicinen direkt i blodet med ett dropp.

Behandling med propplösande medicin kan öka risken för att få en hjärnblödning och har du tidigare haft en hjärnblödning kan risken vara för stor för att få den behandlingen.

En annan behandling är trombektomi där blodproppen avlägsnas genom att man för in en slang i pulsådern via ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan och där avlägsnar den.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus.

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Om du fått en hjärnblödning

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

Läkaren kan genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas utan läker spontant.

Behandling för att minska risken för ny stroke

Det finns flera läkemedel som du kan få för att förebygga en ny stroke.  Det kan vara läkemedel som sänker blodtrycket, minskar mängden blodfetter eller blodförtunnande medel.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på. Närstående spelar ofta en viktig roll både vid den akuta behandlingen men också under rehabiliteringen.

Källor: Vårdguiden 1177, Stroke; A Harvard Medical Health report, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård av stroke

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
Nathalie och Kim Björnsen Åklint.

En tandemklassiker till förmån för hjärnforskningen

Nathalie och Kim Björnsen Åklint tänker utföra den korta varianten av den svenska klassikern. Men de nöjer sig inte med det. Paret ska göra en tandemklassiker – de ska sitta ihop genom nästan alla moment. Allt till förmån för hjärnforskningen.
Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta