Så här behandlas stroke

På sjukhuset gör läkarna flera undersökningar. Din sjukdomshistoria kartläggs och du eller en närstående får svara på frågor. Läkaren gör en kroppsundersökning och tar blodprov.  Ett EKG görs för att utreda om rubbningar i hjärtrytmen eller en hjärtinfarkt kan ligga bakom stroken.  Datortomografi av hjärnan visar om det är en propp eller blödning. Ibland gör man kärlröntgen och ultraljudsundersökning av halskärlen för att upptäcka eventuella förträngningar.

Den akuta behandlingen av stroke innebär att upprätthålla livsfunktionerna, det vill säga andning och blodcirkulation.

Läkaren undersöker också vilka funktioner som påverkats.

Vilken behandling i övrigt du får avgörs om det är en blödning eller en propp.

Om du fått en blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan.

En blodpropp kan behandlas med trombolys, ett blodproppslösande läkemedel som löser upp blodproppen i hjärnan. Det är mycket viktigt att komma till sjukhus snabbt eftersom det är en behandling som endast kan ges fyra till fem timmar efter insjuknandet. Du får den blodproppslösande medicinen direkt i blodet med ett dropp.

Behandling med propplösande medicin kan öka risken för att få en hjärnblödning och har du tidigare haft en hjärnblödning kan risken vara för stor för att få den behandlingen.

En annan behandling är trombektomi där blodproppen avlägsnas genom att man för in en slang i pulsådern via ljumsken och genom denna når blodproppen i hjärnan och där avlägsnar den.

Trombektomi utförs endast av speciellt utbildade läkare vid Sveriges universitetssjukhus.

I vissa fall kan det vara aktuellt med operation, till exempel att man opererar bort en förträngning i ett kärl som orsakat blodproppen.

Om du fått en hjärnblödning

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

Läkaren kan genom en särskild metod gå in i pulsåderbråcket och förhindra en ny blödning genom att det brustna kärlet täpps till, antingen genom operation, då det kläms åt med en klämma (clips), eller utan operation, då kärlet lagas via en kateter genom så kallad coiling. Vissa pulsåderbråck behöver inte åtgärdas utan läker spontant.

Behandling för att minska risken för ny stroke

Det finns flera läkemedel som du kan få för att förebygga en ny stroke.  Det kan vara läkemedel som sänker blodtrycket, minskar mängden blodfetter eller blodförtunnande medel.

Rehabiliteringen är ofta den viktigaste delen av behandlingen för att träna upp de funktioner som skadats. Den som har haft en stroke måste i många fall lära sig nya sätt att göra saker på. Närstående spelar ofta en viktig roll både vid den akuta behandlingen men också under rehabiliteringen.

Källor: Vårdguiden 1177, Stroke; A Harvard Medical Health report, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Vård av stroke