Åtta myter om autism

Ofta möter personer med autism och deras anhöriga fördomar och myter om autism. Vi tog hjälp av våra följare på Instagram för att samla några exempel. Nedan går vi igenom åtta av dem. 

”Det handlar om uppfostran. Barnet har inga svårigheter, det är mamman som är problemet”.

Detta stämmer inte. Det är en seglivad myt att autism skulle bero på föräldrarna. Autism är heller ingen sjukdom utan ett sätt att vara och en så kallad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF). Det är något du föds med och som du har hela ditt liv. Det innebär att du fungerar på ett annat sätt än vad som oftast förväntas i samhället. Precis som med flera andra NPF-diagnoser beror autism på både ärftliga faktorer och miljöfaktorer. Även den biologiska miljön så som miljögifter, infektioner och sjukdomar hos mamman under graviditeten samt föräldrarnas högre ålder kan öka sannolikheten för autism.  

I Sverige har 1-2% av befolkningen en autismdiagnos och det är flera gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Samtidigt finns det idag en underdiagnostisering av flickor vilket indikerar att skillnaden mellan pojkar och flickor är mindre än vad man tidigare har trott. Därför är det av stor vikt att vi fortsätter forskningen om autism.  

”Autism går att bota med rätt kost och aloe vera”.

Nej, autism går inte att bota med kost eller något annat. Man lever med diagnosen hela livet, men hur mycket livet påverkas kan variera mellan olika personer. Barn med autism kan få stöd som fokuserar på att förstärka barnets styrkor och stötta kring det som kan upplevas som utmanande. Till exempel kan barnet få hjälp att lära sig känna igen olika känslor och reaktioner hos andra, vilket annars ofta beskrivs som en vanlig utmaning.  

En autismvänlig omgivning där människorna har förståelse och kunskap om autism är också en viktig faktor för bättre mående och en bättre fungerande vardag för den som lever med autism. Detta är till exempel viktigt i skolan där anpassningar som att till exempel få sitta själv och lösa en uppgift eller att få ha hörlurar med musik kan underlätta.  

”Personer med autism gör ljud och gungar fram och tillbaka”.

Barn med autism kan göra gungande rörelser när de är stressade, men det är ovanligt. Det syns i regel inte på en person att hen har autism. Diagnosen kan yttra sig via svårigheter i samspel och kommunikation, vilket ofta märks i samspelet med vår omgivning. Det kan till exempel handla om att man har svårt att veta hur man börjar ett samtal och vad som passar att säga vid olika tillfällen. Men det är också vanligt att man lärt sig hur man bättre samspelar med andra och vad som fungerar bättre i arbetslivet och i sociala sammanhang. Eftersom samspelet är delvis inlärt och inte alltid kommer ”naturligt” så kan det ta mycket energi i anspråk att umgås med andra. 

”Personer med autism förstår ingenting.”

Autism har inget med intelligens att göra. Däremot kan svårigheterna till kommunikation och socialt samspel tyvärr ibland förväxlas med bristande intelligens. Autism förekommer på alla nivåer av intellektuell funktion och språkförmåga. 

”Vaccin kan orsaka autism”.

Tidigare har det funnits en felaktig föreställning om att det skulle finnas ett samband mellan MPR-vaccinet (mässling, påssjuka och röda hund) och autism. Flera studier, bland annat en stor dansk studie, visar att det inte finns något sådant samband. 

Här kan du läsa mer om bristen på samband mellan vaccin och autism. 

”Personer med autism vill gärna äta mat med ljus färg. Och de olika typerna av mat ska vara separerade på tallriken”.

Autism kan skilja sig åt mellan olika individer och detta svepande påstående stämmer inte. Däremot det vanligt att personer som lever med autism oftare upplever en överkänslighet för sensoriska upplevelser. Det kan till exempel yttra sig med svårigheter för kryddig mat, att vissa tyger känns obehagliga mot huden eller att man har svårt för höga ljud eller dofter. 

”Personer med autism kan inte visa känslor”.

Personer med autism har känslor precis som vem som helst, men ibland kan vi uttrycka dem olika på sätt och det kan försvåra för omgivningen att förstå. 

”Personer med autism har specialintressen såsom tågtidtabeller”.

Det stämmer för vissa personer som lever med autism. Man kan ha ett intensivt intresse för tåg, fotboll, fåglar eller en teveserie exempelvis. Detta gäller dock inte för alla som lever med autism.  

Tack till Anders Moberg från Attention för hjälp med faktagranskning.