Träningen är jätteviktig för Cicci Qwinth för att stärka kroppen och lindra symtomen på Parkinsons sjukdom.
Cicci hittar nya vägar för att må bra trots Parkinsons sjukdom
Symtomen kommer smygande, i början märker man dem inte. Lite stel på morgonen; det är väl alla? Träningsvärk som inte släpper, muskeltonus, en arm som inte riktigt hänger med, en fot som snubblar till, lite svagare och lite tröttare – det hör väl till åldern? Läs Cicci Qwinths berättelse om livet med Parkinsons sjukdom.
Jag känner viktskivan som är på väg ur min hand, den handen är ovanför mitt huvud, jag har inte en chans att stoppa den. Vikten dunsar rätt ner i huvudet.
Först märkte jag inte förändringen, sedan var det något som skavde. Något stämde inte – jag blev långsam, stel och fick svårt att gå. Också var det den där viktskivan. Känslan när den gled ur handen, att inte kunna greppa tag och hålla kvar den.
Några av mina vänner tryckte på om att jag måste träffa läkare. Något var fel, det misstänktes neurologisk sjukdom och de nämnde Parkinson. De här vännerna är mina hjältar. De vågade säga vad de såg och misstänkte. De vågade säga åt mig att gå till läkare och de gav sig inte.
När jag fick diagnosen föll allt på plats och det var en lättnad att få reda på vad som fattades mig. Diagnosen gav mig kunskap och en grund att stå på. Den grunden kan jag utgå ifrån och relatera till i olika situationer, det gör att jag aktivt kan söka vägar som gör att jag mår bra. Min oro över vad som var fel hade skapat en spärr som hindrat mig från att göra olika saker, den spärren försvann nu.
Träningen och återhämtning viktigt
Jag löser korsord och sudoku för att må bra, och jag försöker hela tiden hitta nya vägar att klara av att göra sådant som har blivit svårt. Jag är noga med att balansera aktivitet med återhämtning. Missar jag återhämtningen blir jag helt utmattad både i kroppen och i huvudet – hjärntröttheten slår ut mig.
För mig är det ändå träning som får mig att må bra. Så jag tränar och rör på mig varje dag. Den högintensiva styrketräningen ger mig inte bara en kick, utan den stärker min kropp, förbättrar rörlighet, smidighet och balans. Det är träning som gör det möjligt för mig att hantera mina symptom. Och det är träningen som gör att människor jag träffar säger: ”Har du Parkinson?! Det syns inte, du ser så vältränad ut!”
Den där viktskivan som gled ur min hand, den handen kändes kraftlös. Tur i oturen var det en enkilos vikt som träffade mitt huvud. Det gjorde rejält ont och jag blev frustrerad och ledsen. Nu med träning och läkemedel är handen bättre och orkar hålla viktskivan.
Vill motivera andra som lever med Parkinsons
Att leva med Parkinson är att leva ett liv där förutsättningar förändras, inte bara på lång sikt utan de kan förändras från en dag till en annan. Därför är kunskap om sjukdomen och vad man själv aktivt kan göra för att må bra viktig.
Parkinson är en progressiv neurologisk sjukdom som i första hand påverkar rörelseförmågan. Här kan du läsa mer om sjukdomen.
Jag vill inspirera och motivera genom att dela med mig av mitt liv med Parkinson, motivera till att det man vill göra det går. Det går kanske inte på samma sätt som förut eller lika fort, eller lätt, men det går. Jag vill också lyfta att man alltid är sig själv, med sin personlighet, sina erfarenheter och drömmar – det förändras inte! Och man är inte ensam!
Mitt liv, mina tankar, mina funderingar kring Parkinson, träning, vad jag gör för att hantera och försöka bromsa utvecklingen av mina symptom; det berättar jag om i min blogg – Mitt liv med Parkinson.
Cicci Qwinth