Autism ett funktionshinder som inte syns

Jag började misstänka att min son hade ett funktionshinder när han var runt 18 månader. Han hade sagt några ord vid ungefär ett års ålder men slutade strax efter att han började på förskolan.

Han behandlades på barnmottagningen för sin förkylningsastma och eksem. Hans läkare där uppmärksammade att han inte pratade när han var två år. Han tyckte att vi skulle koppla in barn- och familjehälsan. Jag fick träffa en psykolog där och fick fylla i ett formulär.

Det blev uppehåll över sommaren och sen tog det fart igen. Psykologen kom till förskolan och observerade sonen och sen skickades en remiss till habiliteringen.

Där fick jag och sonen träffa en läkare och hon sa att hon kunde se på honom att han har autism bara genom att titta på hur han agerade där. Hon gick och pratade med habiliteringens psykolog och sonen fick gå före i kön. När han skulle fylla tre år fick vi diagnosen.

En vanlig dag i vårt liv

Jag väcker honom och ser till att kläder kommer på. Han använder fortfarande blöja då han är rädd för toaletten. Han har fått en rullstol från habiliteringen då han gärna springer iväg om han inte sitter i den. Matsituationen funkar bra vissa dagar och andra dagar mindre bra. Han är väldigt selektiv i sitt ätande. Han klarar inte av att åka tåg eller buss längre sträckor. Blir det mer än 10 minuter så blir han orolig och rastlös. Han får utbrott och blir svår att lugna. Att däremot åka bil längre sträckor funkar bra.

Han har även svårt med duschen då det gör ont på huden när strålarna från duschen träffar huden. Det har blivit bättre med träning och förberedelser genom bildstöd. Min son har inget verbalt tal utan kommunicerar med bilder.

Mer förståelse behövs

Jag skulle vilja att omvärlden fick upp ögonen för autism och att mer kunskap skulle spridas just för att det är ett funktionshinder som inte syns utåt. Att de ska förstå att ibland blir det fel och barn med autism kan vara högljudda utan att vara dumma. Vissa av dessa barn kan inte kommunicera utan de visar med bilder. Min sons frustration visar sig genom att han skriker och blir högljudd.

Barn med autism gör inget som inte intresserar dem. Men det som de däremot är intresserade av gör de mer än gärna och kan gärna fastna i det också. Min son är väldigt duktig på det han är intresserad av. Men är det något han inte är intresserad av att göra, så gör han inte det heller.

Idag är han fem år. Han största intressen är duplo, lego och surfplattan. Han gillar Youtube och lärde sig redan som ettåring hur han skulle göra för att komma åt Youtube på min telefon. Han tycker också om att vara ute mycket och leka med vatten.

Elin Ligné – Lengquist