Hjärnfonden
Ge en gåva
Ludvig kramas om av sin mamma

Ludvig var bara fem år när han fick diagnosen Aspergers syndrom.

Autismspektrumtillstånd är en anhörigdiagnos

Ludvig var bara fem år när han fick diagnosen Aspergers syndrom. Hans olika utmaningar har påverkat hela familjen på djupet. Här berättar hans mamma om den svåra vardagen – och ber om ditt stöd till alla barn med autismspektrumtillstånd.

Redan när Ludvig var drygt tre år märkte vi att något var annorlunda med honom. Han skrek mycket och var våldsam. När han var fyra tog vi kontakt med barnpsykiatrin, men då var han för liten för att få diagnos. De konstaterade bara att han var högkänslig. Vi föräldrar fick ändå viss vägledning i hur vi skulle uppfostra honom, eftersom de vanliga tricken inte fungerade.

Trots det blev Ludvig bara argare och argare. Det vardagliga fungerade inte alls, till exempel att sitta vid ett matbord, leka på förskolan eller följa med till matbutiken. När han fyllde fem kände vi att vi inte klarade det längre – då påbörjades en riktig utredning. En kort tid senare fick han diagnosen Aspergers syndrom, vilket räknas som ett autismspektrumtillstånd.

Viktigt med trygghet och rutiner

Efter diagnosen fick vi träffa en psykolog som berättade hur vi skulle hantera Ludvig. Det var väldigt nyttigt, men efter det fanns det inte så mycket mer stöd att få. Vad Ludvig framförallt behöver är trygghet och rutiner och det är svårt för utomstående att ge. Så det har varit tufft, vi föräldrar har behövt pussla väldigt mycket för att få vardagen att gå ihop.

Fram till för ett år sedan kunde vi knappt lämna Ludvig alls, eftersom han hade blivit väldigt aggressiv. Nu har han fått medicin mot sin ångest, vilket har gjort situationen mycket bättre. Men innan dess hann jag bli utbränd och sjukskriven. Hela familjen, inklusive storebrorsan, har behövt anpassa sig efter Ludvigs behov.
Så länge Ludvig mår bra är han högfungerande – snabblärd och omtyckt i skolan.

Hjärnforskningen ger hopp

Problemet är att han inte klarar av förändringar och för många intryck. Nu mår han till exempel jättedåligt över att hans skola ska renoveras och att de ska gå i tillfälliga lokaler. Och fritidsaktiviteter är inte att tänka på. Därför är vi oroliga för hans framtid, kommer han att kunna bli en självständig individ?

Jag önskar att det fanns mer att göra för barn som Ludvig. Nya kunskaper om autismspektrumtillstånd skulle kunna göra samhället bättre anpassat för dem – och ge oss bättre behandlingsformer. Kanske kan hjärnforskningen till och med få fram ett effektivt läkemedel? Ditt stöd ger hopp till Ludvig och tusentals andra med samma typ av diagnos. Därför ber jag dig om en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
David Larsson Heidenblad pratar med moderator Fredrik Berling om sin autistiske son Jacob på Barnhjärnans Dag 2023.

“Vi märkte tidigt att något var annorlunda”

När David Larsson Heidenblads son Jacob, som har diagnosen autism och intellektuell funktionsnedsättning, fyllde fem år sa han fortfarande inte ett ord. Tre år senare kan han både prata och läsa en enklare bok. Här berättar David om oron och rädslan han har känt under åren, men också om varför han idag känner sig hoppfull inför framtiden.
Liten pojke sitter vid träd och ser fundersam ut.

Magbakterier och autism – hur hänger det ihop?

Kan bakterier i magen ha något med autism att göra? Det vill Rochellys Diaz Heijtz undersöka med hjälp av forskningsbidrag från Hjärnfonden. Hon är forskare och docent vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta