Autismspektrumtillstånd är en anhörigdiagnos

Redan när Ludvig var drygt tre år märkte vi att något var annorlunda med honom. Han skrek mycket och var våldsam. När han var fyra tog vi kontakt med barnpsykiatrin, men då var han för liten för att få diagnos. De konstaterade bara att han var högkänslig. Vi föräldrar fick ändå viss vägledning i hur vi skulle uppfostra honom, eftersom de vanliga tricken inte fungerade.

Trots det blev Ludvig bara argare och argare. Det vardagliga fungerade inte alls, till exempel att sitta vid ett matbord, leka på förskolan eller följa med till matbutiken. När han fyllde fem kände vi att vi inte klarade det längre – då påbörjades en riktig utredning. En kort tid senare fick han diagnosen Aspergers syndrom, vilket räknas som ett autismspektrumtillstånd.

Viktigt med trygghet och rutiner

Efter diagnosen fick vi träffa en psykolog som berättade hur vi skulle hantera Ludvig. Det var väldigt nyttigt, men efter det fanns det inte så mycket mer stöd att få. Vad Ludvig framförallt behöver är trygghet och rutiner och det är svårt för utomstående att ge. Så det har varit tufft, vi föräldrar har behövt pussla väldigt mycket för att få vardagen att gå ihop.

Fram till för ett år sedan kunde vi knappt lämna Ludvig alls, eftersom han hade blivit väldigt aggressiv. Nu har han fått medicin mot sin ångest, vilket har gjort situationen mycket bättre. Men innan dess hann jag bli utbränd och sjukskriven. Hela familjen, inklusive storebrorsan, har behövt anpassa sig efter Ludvigs behov.
Så länge Ludvig mår bra är han högfungerande – snabblärd och omtyckt i skolan.

Hjärnforskningen ger hopp

Problemet är att han inte klarar av förändringar och för många intryck. Nu mår han till exempel jättedåligt över att hans skola ska renoveras och att de ska gå i tillfälliga lokaler. Och fritidsaktiviteter är inte att tänka på. Därför är vi oroliga för hans framtid, kommer han att kunna bli en självständig individ?

Jag önskar att det fanns mer att göra för barn som Ludvig. Nya kunskaper om autismspektrumtillstånd skulle kunna göra samhället bättre anpassat för dem – och ge oss bättre behandlingsformer. Kanske kan hjärnforskningen till och med få fram ett effektivt läkemedel? Ditt stöd ger hopp till Ludvig och tusentals andra med samma typ av diagnos. Därför ber jag dig om en gåva redan idag!