Hjärnfonden
Ge en gåva
Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare

Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare berättar om varför din gåva är så viktig.

Sjuttio miljoner skäl till ökat hopp!

Som du säkert vet är Alzheimers sjukdom en av hjärnforskningens allra största utmaningar. Idag är 100 000 svenskar drabbade – en siffra som kommer att öka i takt med att vi blir allt äldre. I och med att det helt saknas botemedel kommer lidandet att bli större och vårdkostnaderna att öka dramatiskt. Hjärnforskningen behöver helt klart mer resurser.

Därför är alla gåvor viktiga, små som stora. I slutet av förra året fick Hjärnfonden ett extraordinärt belopp testamenterat från en privatperson. Det innebär att jag nu med otroligt stor glädje kan presentera vår största satsning någonsin på Alzheimerforskning. Jag både tror och hoppas att det kan skynda på framstegen inom hjärnforskningen.

Tack vare testamentet kan vi dela ut 70 miljoner kronor till Alzheimerforskningen, utöver vårt ordinarie forskningsstöd.

Sex alzheimerprojekt får stöd

Sex lovande forskningsprojekt får nu dela på 30 miljoner kronor, med möjlighet till ytterligare anslag efter utvärdering. Det kan bli totalt 50 miljoner kronor som fördelas över fem år, om förutsättningarna ser bra ut. Dessutom kommer 20 miljoner kronor, öronmärkta till Alzheimerforskningen, att delas ut tillsammans med andra insamlade medel.

Det kan förbättra förutsättningarna för ännu fler forskare i jakten på nya sätt att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom.

Det är ett stort förtroende att inkluderas i ett testamente och det har varit väldigt viktigt att förvalta och fullfölja dess önskningar. Vi gjorde därför en extra utlysning för forskning om Alzheimers sjukdom – och glädjande nog fick vi fler än hundra ansökningar från kompetenta Alzheimerforskare över hela landet. Vår vetenskapliga nämnd, med 23 av landets ledande hjärnforskare, gjorde som vanligt ett gediget arbete för att välja ut de bästa projekten.

Varje krona ökar chansen till ett nytt botemedel

Här kan du läsa mer om två av de forskargruppsledare som nu har tilldelats extra stöd. I ena fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus. I det andra fallet går projektet ut på lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess.

Även om jag nu är mer hoppfull än på länge så går det inte att slå sig till ro. Varje extra krona till Alzheimerforskningen betyder ökad chans att hitta en fungerande behandling mot denna hemska sjukdom.

Ditt stöd till hjärnforskningen är oerhört viktigt. Med större resurser skulle vi snabbare kunna besegra Alzheimers sjukdom och hjälpa alla dem som har drabbats. Vi har inte tid att vänta, alldeles för många människor lider redan svårt. Så var med och rädda liv genom att ge en gåva nu.

Varma tack!
Anna Hemlin
Generalsekreterare,
Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

EMA rekommenderar Leqembi för behandling av tidig Alzheimers sjukdom

Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ändrar sitt beslut och rekommenderar nu det svenskutvecklade läkemedlet Leqembi (lecanemab) för en begränsad patientgrupp vid tidig Alzheimer.
Ett kollage med en flicka och en äldre man mot gul bakgrund.

Patienternas röst om ny alzheimerbehandling

En temperaturmätning från Alzheimerfonden, Alzheimerguiden, Demensförbundet och Hjärnfonden visar att 85 procent av respondenterna tycker att EMA bör godkänna den nya behandlingen mot Alzheimers sjukdom.

Han utvecklar framtidens Alzheimerbehandling

Att det sedan en tid finns två antikroppsterapier som faktiskt kan bromsa Alzheimers sjukdom är en viktig framgång. De är dock inga mirakelkurer. Här berättar hjärnforskaren Dag Sehlin om varför han arbetar med nästa generations antikroppar.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.
porträttbild på Caroline som är närstående till sin mamma som har Alzheimer. Hon står på en strand i solnedgången.

“…mamma kommer förändras mer och mer och försvinna ifrån mig”

För sex år sedan började Carolines mamma förändras. Det visade sig att hon har Alzheimers sjukdom. En diagnos som på många sätt drabbar även de närstående.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta