Extremt för tidigt födda barn – de nya överlevarna

-Den här gruppen barn är ju en sorts nya överlevare i västvärlden. Vi är intresserade av hur det går för dem och hur deras hjärnor utvecklas, säger Ulrika Ådén, professor och överläkare vid Karolinska Institutet.

I Sverige föds varje år cirka 400 barn före vecka 28.  Sverige är känt i världen för att vi räddar barn allt tidigare under graviditeten och de minsta barnen är födda i vecka 22.

Kognitiva problem

Redan nu vet forskarna att två tredjedelar av de extremt för tidigt födda barnen får så svåra kognitiva problem att de kommer att behöva stöd och hjälp i skolan. Tidigare studier har visat att tjugo procent av dem hade problem inom autismspektrumtillstånd (AST) vid tolv års ålder.

-Kognitiva problem och problem inom kontakt och kommunikation är överrepresenterat inom den här gruppen barn. Vi undrar vad det är i hjärnan som har utvecklats på ett annat sätt hos dem, säger Ulrika Ådén.

Med hjälp av magnetkamera undersöker forskarna barnens hjärna under nyföddhetsperioden och när de är i skolåldern.  De använder också tester för att se om det går att se om mognaden av hjärnan kan förutsäga hur det går för barnen vid skolstart, om de har svårigheter med inlärning t ex.

Förändrad språkutveckling

-Vi har gått tillbaka och tittat på magnetkamerabilder som vi har tagit på barn när de var nyfödda och som sedan hade en AST diagnos vid sex års ålder. Då ser vi att deras hjärnor inte har växt så mycket som fullgångna friska barn i vissa områden som har betydelse för socialt beteende och kommunikation, säger Ulrika Ådén.

Forskarna såg också att barnen som utvecklade en AST-diagnos hade förändringar i områden som har med språkutveckling att göra.

– Vi tycker det är intressant att vi redan tidigt i livet kan se skillnader i hjärnans utveckling. Det är möjligt att vi kan använda den här kunskapen för att i framtiden lättare förutsäga vilka barn som ska få tidigare insatser för att träna kontakt och kommunikation.

Aktivitet sprids långsamt i hjärnan

Barnen har också följts upp de när de är tolv år med undersökningar som bl a visar hur aktivitet i hjärnan sprids från region till region. Hos gruppen extremt för tidigt födda barn sprids aktiviteten långsammare än hos barn som fötts i vecka 40.

Undersökningen visade också att information processades på ett omoget sätt och skedde huvudsakligen i sk sensoriska områden som har med känsel, syn och hörsel att göra i stället för i de delar som har med kognitiva funktioner att göra som planering, arbetsminne och inlärning.

– Det kanske är så att om man har svårt att processa de här sensoriska upplevelserna och om hjärnan ägnar så stor del av sin aktivitet åt det, då förstår man att det är svårare att lära sig saker och att barnen har kognitiva svårigheter. Vi hoppas kunna göra något åt det här och har därför studier på gång där vi stimulerar barnen på olika sätt tidigt i livet.

Hud mot hud

Hjärnan växer genom att sinnena utsätts för och reagerar på vissa stimuli, synen för ljus, hörseln för ljud, känsel för hudkontakt. Det är så det sker i fosterlivet och tidigt efter att barnen har fötts.

För att stimulera utvecklingen av hjärnan på de extremt för tidigt födda barnen har forskarna designat tre olika behandlingar som nu testas.

Dels är det en studie där de allra minsta barnen får mycket hud mot hudkontakt redan inom de första timmarna även om de är kritiskt sjuka.

Sång ska stimulera hjärnan

I en annan studie kombineras stimulans av känseln med stimulans av hörseln. Efter ett par veckor efter födseln vårdas de flesta barnen med mycket hud mot hudkontakt, föräldrarna sitter i snitt åtta timmar per dag.  De får nu med hjälp av en musikterapeut sjunga och prata med barnen för att stimulera hörselcentrum i hjärnbarken.

Slutligen så pågår en studie där det görs tio hembesök under barnets första levnadsår. Föräldrarna får bl a hjälp med samspelet med sina barn.

-Barnen är sk lågsignalerande, de kräver inte alltid så mycket uppmärksamhet och vi vill försöka hjälpa föräldrarna att locka barnen till motoriska utvecklingssteg men också till kommunikativt samspel när det gäller exempelvis språk. Det här är en intervention som vi har utvecklat tillsammans med forskare på Stockholms universitet.

Föräldrar mår bra av stöd

Studierna ska utvärderas när barnen är två år gamla, de första har just blivit ett år.

-Det vi ser redan nu är att föräldrarna mår bra av stödet de får.

Om forskarna ser positiva resultat i de här studierna kan det snabbt användas i vården av de här barnen tror Ulrika Ådén.

–   Alla vill stödja föräldrarna, ingen vill jobba på annat sätt.

När det gäller att förutse vilka barn som behöver extra stöd med hjälp av att avbilda hjärnan med magnetkamera så ligger det längre fram i tiden. Metoden måste automatiseras och testas på flera barn för att se om den kan användas.

Vilken är den största utmaningen i din forskning?

-De här barnen har komplexa problem som innefattar både motorik och kognition, neurologi och kommunikation och eventuella behandlingar måste angripa alla dessa områden, det går inte att bara träna en sak när hjärnan ska utvecklas.